Presentation

Blodkärlstillväxt är nära kopplad till utvecklingen av allvarliga sjukdomar som cancer, ”gula fläcken” och diabetes retinopati. Dessa sjukdomar kan effektivt behandlas genom medicin som blockerar blodkärlstillväxten och tar bort felbildade, sjukdomsfrämjande blodkärl. Problemet är att dagens medicin enbart fungerar för ett fåtal av de patienter som behandlas – de flesta svarar antigen inte alls, eller bara under en kort tid, varefter de utvecklar resistens mot behandlingen. 

Den bakomliggande orsaken till blodkärlstillväxten är syrebrist i tumör- eller ögonvävnaden, ett tillstånd som leder till ett komplicerad biologisk svar, härav bildningen av många olika blodkärlstillväxtfaktorer. I dag finns det medicin som effektivt neutraliserar en av dessa faktorer (VEGF), men det är möjligt att andra faktorer kan ta över och leda till resistens, och att detta kan regleras olika i olika patienter. 

Störd dygnsrytm kan påverka behandlingsresultatet

I dag är frekventa, milda dygnsrytmstörningar vanliga, särskilt i den äldre delen av befolkningen. Men graden av eventuella dygnsrytmstörningar är individuella och kan förändras över tid. Om man exempelvis oroar sig över sin sjukdom, eller effekterna/biverkningarna av behandlingen, kan det orsaka dålig sömn och ökad dygnsrytmstörning under behandlingsperioderna hos vissa patienter. Från en biologisk signalerings-synpunkt är dygnsrytmen och syrebristsystemet är mycket nära besläktade mekanismer. Det är dock dåligt undersökt hur de samspelar vid blodkärlstillväxt i hälsa och sjukdom och vid olika individuella svar på anti-blodkärlsmedicin.

Forskningen i laboratoriet för blodkärlstillväxt syftar till att hitta svaret på

  • hur syrebrist leder till blodkärlstillväxt vid cancer och i ögonsjukdomar, 
  • varför patienter svarar olika på samma behandling,
  • om dygnsrytmstörningar spelar roll vid behandlingsresistens och
  • hur vi i framtiden kan inrikta nya, effektiva behandlingar mot sjukdomsfrämjande blodkärlstillväxt hos patienter med cancer eller ögonsjukdom.

Zebrafiskar kan hjälpa oss förstå sjukdomar och samtidigt minska behovet av djurförsök på t. ex. möss.

Instrumentet som används till forskningen är framför allt sjukdomsmodeller baserade på blodkärlstillväxt i zebrafiskar. Zebrafiskar är särskilt effektiva vid forskning inom syrebrist och dygnsrytmprocesser, ögonsjukdomar och tumörutveckling. Där har vi utvecklat ett flertal metoder som kan ge svar på frågor som inte kan studeras i möss eller andra djur.

Försöken utförs på embryon i så tidiga stadier av utveckling att de inte räknas som djurförsök. På så vis kan vi med dessa modeller även reducera mängden djurförsök med levande djur.

Zebrafiskar i akvariumZebrafiskar i akvarium Foto: Emma Busk Winquist

Projekt 1: Blodkärlstillväxt i näthinnan på vuxna zebrafiskar

Blodkärlstillväxt i näthinnan är ett stort problem för patienter med framskriden diabetes retinopati. Vi har skapat zebrafiskmodeller där denna process kan induceras genom exponering till syrefattigt miljö eller förhöjd blodsocker (Figur 1). Dessa metoder skall nu användas till att undersöka vilka faktorer som är involverade i processen på olika stadier och hur vi kan inrikta behandling mot bildningen av eller redan existerande sjukdomsfrämjande blodkärl.

Projekt 2: Dygnsrytmen påverkar blodkärlstillväxt.

För lite eller för dålig sömn är idag en av de vanligaste beteende-relaterade sjukdomsfaktorerna. Sömnen är viktig för kroppens dygnsrytm och störd dygnsrytm leder till ökad risk för en rad olika sjukdomar, inklusive vissa former av cancer. Vi har nyligen visat att blodkärlstillväxt under fosterutvecklingen regleras av dygnsrytmsignaleringen (Figur 2), men om detta även gäller vid sjuklig blodkärlstillväxt i cancer eller ögonsjukdomar vet vi inte. Detta kan dock vara viktigt för hur man skall behandla patienter som sover bra och har en hälsosam dygnsrytm eller motsatt sover dåligt och har störd dygnsrytm. Vi försöker besvara denna fråga genom cancermodeller där dygnsrytmen har manipulerats genetiskt eller genom exponering för ljus på natten; två sätt att att härma effekterna av dålig sömn.

Projekt 3: Individanpassad cancerbehandling med zebrafiskembryon.

Dagens system för att utvärdera vilken behandling som är bäst för varje enskild cancerpatient är relativt oprecis och osäker. Vi har utvecklat en metod där effekten av olika behandlingar på tumörtillväxt och metastasrisk kan utvärderas på varje enskild patients egen tumörvävnad inom få dagar från tillhandahållandet av biopsi-material genom användning av så kallade PDX (patient-derived xenograft) modeller i zebrafisk embryon (Figur 3). Vi håller nu på att utvärdera hur precist dessa metoder predikterar rätt behandlingssvar (eller resistens) mot en rad olika behandlingar både på tumörtillväxt och metastasrisk. Vi hoppas på att dessa metoder kan bli en integrerad del av den individ-baserade behandlingen av cancerpatienter i framtiden. 

Om mig

Nätverk

  • 3D-NEONET. Ett europeisk EU-stöttat nätverk för samverkan mellan akademi och industri inom ögonsjukdomar och cancer.
  • LiU-Cancer. Ett strategiskt nätverk inom Linköpings Universitet med focus på cancer där 57 forskningsgrupper ingår.
  • LiU-CircM. Ett strategiskt nätverk inom Linköpings Universitet med fokus på cirkulation och metabolism där 83 forskningsgrupper ingår.

Publikationer

Utvalda publikationer

Senaste publikationer

2023

Chunsik Lee, Rongyuan Chen, Guangli Sun, Xialin Liu, Xianchai Lin, Chang He, Liying Xing, Lixian Liu, Lasse Jensen, Anil Kumar, Harald F. Langer, Xiangrong Ren, Jianing Zhang, Lijuan Huang, Xiangke Yin, JongKyong Kim, Juanhua Zhu, Guanqun Huang, Jiani Li, Weiwei Lu, Wei Chen, Juanxi Liu, Jiaxin Hu, Qihang Sun, Weisi Lu, Lekun Fang, Shasha Wang, Haiqing Kuang, Yihan Zhang, Geng Tian, Jia Mi, Bi-Ang Kang, Masashi Narazaki, Aaron Prodeus, Luc Schoonjans, David M. Ornitz, Jean Gariepy, Guy Eelen, Mieke Dewerchin, Yunlong Yang, Jing-Song Ou, Antonio Mora, Jin Yao, Chen Zhao, Yizhi Liu, Peter Carmeliet, Yihai Cao, Xuri Li (2023) VEGF-B prevents excessive angiogenesis by inhibiting FGF2/FGFR1 pathway SIGNAL TRANSDUCTION AND TARGETED THERAPY, Vol. 8, Artikel 305 Vidare till DOI

Forskning

Organisation

Nyheter