06 april 2022

Att ge statlig kompensation för höga elpriser är helt fel väg att gå. Sverige behöver i stället tydliga styrmedel för att få fler att använda mindre el på ett smartare sätt. Det menar Louise Ödlund, professor i energisystem vid LiU, som forskat om energifrågor i över 20 år.

Solfångare på Studenthuset på Campus Valla.
Ett statligt stöd som möjliggör finansiering för konvertering bort från den direktverkande eluppvärmningen. Det vill LiU-professor Louise Ödlund se istället för kortsiktiga bidrag som kan befästa en hög elanvändning. Thor Balkhed

Det har varit en höst och vinter där höga energipriser varit det stora samtalsämnet mest överallt. Louise Ödlund har ofta synts och hörts i debatten.

- Det finns många åsikter, mycket spekulationer och energifrågan påverkar alla: från det stora företaget ner till enskilda familjers privatekonomi. Jag har svårt att vara tyst när det är något jag vill säga. Det ligger lite i forskarsjälens ansvar, att dra sitt strå till stacken och jag är starkt engagerad i det här, säger hon. En person sitter vid ett bord och pratar. Energieffektivisering handlar inte om att ha det kallt och mörkt, det handlar om att använda elen smartare, säger Louise Ödlund. Foto Magnus Johansson

När elpriserna sköt i höjden tog regeringen fram ett stödpaket som kompensation efter en modell som Louise Ödlund tycker är helt fel.

- Ju mer el du gör av med, desto mer får du i bidrag. Det är en tankevurpa som riskerar att befästa en hög elanvändning. Eftersom vi är en del av ett europeiskt elsystem kommer priserna nog att vara höga nästa vinter också och ett sådant stöd riskerat att skapa förväntningar om att en sådan ersättning blir kvar även nästa vintersäsong.

Vilken typ av stöd skulle du vilja se?

- Vi har fortfarande väldigt mycket direktverkande elvärme i Sverige som vi använder för uppvärmning i stället för att använda andra alternativ. Så ge oss ett stöd som möjliggör finansiering för konvertering bort från den direktverkande eluppvärmningen. Det skulle vara en långsiktig satsning.

Ändra beteende

Louise Ödlund har forskat i drygt 20 år inom energisystem vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund i energibranschen och i hennes forskning är ett nära samarbete med energibolag och industrier viktigt för att få fram resultat som visar hur vi kan ställa om till ett fullt förnybart energisystem.
För att omställningen ska öka i hastighet behöver debatten ändra fokus, anser hon. Det är för många som tycker att producerar vi bara mer el så kommer allt att lösa sig. I stället bör ett större fokus riktas mot effektivisering och beteende. Och här krävs politiska styrmedel.

- Jag tror att folk ofta tänker att effektivisering är samma sak som att ha det kallt och mörkt hemma. Men vad det handlar om är bibehållen nytta, du använder bara mindre el på ett smartare sätt. Men när det inte finns en tydlig styrning blir det jättesvårt för privatpersoner att veta vad som är rätt. Och vi kan inte lägga omställningens ansvar på den enskilde.

Nattvandringar

En del i Louise Ödlunds forskning har varit att titta på hur man kan minska energianvändningen i små och medelstora industrier. Genom nattvandringar, med block och penna, har man ringat in vad som drar el, men som inte ger någon produktion ut. Så kallad tomgångsel. Vandringarna har hittat exempel på 30-40 procent av den totala elförbrukning som hade gått att ta bort. En person står vid ett träd.Louise Ödlund har ofta synts i debatten under hösten och vintern när de höga energipriserna varit en mycket het och aktuell fråga. Foto Magnus Johansson

- När vi frågat företag innan vandringen vad de gjort för att minska tomgångselen har vi fått svar som ”vi har gjort allt, men hittade bara två procent”.

- Det är beteendet som är det svåra att förändra. Det kan vara busenkla åtgärder, men vill inte ledningen i företag göra något åt det, då händer inget. Och det är likadant i hemmen, tycker vi inte att det är viktigt att använda elen mer smart och att energieffektivisera, ja då blir det ingen förändring.

När du beskriver det så låter det heltokigt. Varför lyssnar vi inte?

- Elen har varit alldeles för billig! Det har inte funnits någon ekonomisk drivkraft och då finns det inget motiv för att ställa om. Vi har inte byggt in oss i system där det är enkelt att mäta. Vi har ingen aning om vad som går till ventilation, hur mycket skärmar eller lampor drar. Elen är ofta en klumpsumma som vi bara betalar.

Stor tankeställare

Kan det vara så att den senaste tidens skenande priser ökar medvetenheten?

- Ja, det fina i kråksången är nog att de höga elpriserna driver mer energieffektivisering. Det finns väldigt mycket att göra inom exempelvis smarta hem och nu börjar det nog att hända grejor på allvar.

Världsläget med kriget i Ukraina har även skjutit priser på drivmedel och gas i höjden. Hur ser du på utvecklingen?

- Det är skrämmande och en stor tankeställare om vilka system är det vi är beroende av. Sårbarheten har blivit extremt tydlig.

Hur ser du på framtiden. Vart är vi på väg?

- Jag har en positiv livssyn. Det förnybara är billigare att bygga ut nu, det är billigare än att satsa på andra fossila energislag. Medvetenheten om klimatfrågan som finns i dag driver många saker åt rätt håll. Sen går det frustrerande långsamt och vi har en på många sätt skrämmande framtid framför oss. Men vi har möjligheter till att förändra världen, alla har ett ansvar att bidra till att vi har något att lämna över till kommande generationer.

Sedan drygt två år är du prefekt (chef) för institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, med över 500 medarbetare. Hur mycket hinner du att forska då?

- Det blir ofta forskning på kvällar eller helger. För mig är forskningen väldigt viktig och när jag leder forskare vill jag vara en del av forskarsamhället. Jag trivs otroligt bra på LiU och att vara prefekt på IEI är väldigt roligt. Det är tack vare att vi har så bra medarbetare som ställer upp, ser möjligheter och driver åt samma håll.

FAKTARUTA

Namn: Louise Ödlund
Ålder: 55 år
Bor: Norrköping.
Karriär i korthet: Civilingenjör i maskinteknik vid LiU. Blev senare affärsområdeschef på Eon i Norrköping. Började doktorera 2001 inom energisystem. Professor 2015 och sedan hösten 2019 prefekt på IEI.
Gör på fritiden: Umgås med familjen (har två vuxna barn som läser till civilingenjör vid LiU), vänner och familjens två hundar. Pyssla i trädgården. Spela tennis, padel och badminton. Siktar på att ta upp golfspelandet i vår.
Läser: Förutom mycket facklitteratur, gärna biografier eller något skönlitterärt kring relationer.
Lyssnar på: Spotify går varmt. Jag lyssnar mycket på musik, det är skön avkoppling. Men min största avkoppling är att spela Wordfeud!

Professor och prefekt

Professor i energisystem

Som professor i energisystem forskar jag i nära samarbete med energibolag, industrier och fastighetsbolag för att visa hur vi med en systemsyn på tillförsel och användning kan skapa hållbara energisystem med ökad lönsamhet och minskad klimatpåverkan.

Prefekt vid IEI

Fantastiskt roligt och väldigt utmanande. Så säger Louise Ödlund om möjligheten att ta över som prefekt på IEI.
Louise berättar om utmaningarna för institutionen, varför samverkan är så viktigt – och hur hon vill vara som ledare.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?