18 mars 2019

Hur löser man energiförsörjningen i en helt ny stadsdel med 3000 bostäder? Hur kan kommun, energibolag och fastighetsägare samarbeta på bästa sätt? Och hur samordnar man smarta lösningar på fastighetsnivå till en bra helhet? De frågorna ska forskare och studenter på LiU hjälpa till att besvara.

Martin Andersson, EON, Carl Hylander, EON, Stefan Blomqvist, LiU-doktorand och Fredric Botlin, EON, i Norrköpings inre hamn. Martin Andersson, EON, Stefan Blomqvist, LiU, Carl Hylander, EON, och Fredric Botlin, EON, i Norrköpings inre hamn. Tillsammans arbetar de för att ta fram smarta energilösningar i den nya stadsdelen i Norrköping. Foto Anna Nilsen

Stor satsning i Norrköping

Det är ett par minusgrader, grå himmel och mer nederbörd i luften när LiU-doktoranden Stefan Blomqvist och Fredric Botlin, Carl Hylander och Martin Andersson från EON pulsar fram i snön i Norrköpings inre hamn. I dag ett till stora delar tomt område som väntar på att bebyggas – i framtiden förhoppningsvis en helt ny, levande stadsdel med bostäder, kontor och en mängd andra arbetsplatser.

Projektet Inre hamnen, med byggstart under året, beskrivs ofta som ett flaggskepp, ett exempel på vad svensk stadsutveckling kan åstadkomma när den är som bäst. Kommunens kvalitetsprogram, framtaget i dialog med byggherrarna, listar högt ställda mål på sex olika områden, inte minst när det gäller energi, hållbarhet och klimatpåverkan.


Stefan Blomqvist, LiU-doktorand inom Hållbar region, och Martin Andersson, affärsingenjör på EON. Tillsammans ska de ta fram smarta energilösningar i den nya stadsdelen i Norrköpings inre hamn.Stefan Blomqvist, LiU-doktorand inom Hållbar region, och Martin Andersson, affärsingenjör på EON. Foto Anna Nilsen

- Nu gäller det att väva hop helheten. Fastighetsägarna har tagit fram lösningar för respektive fastighet och nu ska EON och kommunen lyfta dessa i ett högre perspektiv. Detta för att kunna följa upp och utvärdera området i förhållande till övriga staden, samt kunna jämföra med regionala och nationella mål, säger Martin Andersson, affärsingenjör på EON.

- Konkret innebär det också vilka åtgärder som är mest effektiva och hur de kan samverka. Gemensamma energilösningar för flera fastigheter kan visa sig ge bättre effekt än lösningar enbart utformade för enskilda fastigheter.

Samarbete med LiU:s forskare

För att få hjälp med samordningen har EON vänt sig till Linköpings universitet och Avdelningen för energisystem, som sedan flera år driver projektet Hållbar region tillsammans med fastighetsägare och energiföretag i Östergötland. LiU:s arbete med Inre hamnen genom Hållbar region har precis börjat och kommer bland annat innebära gemensamma workshops under våren och, så småningom, en vetenskaplig rapport.

Stefan Blomqvist, som är huvudansvarig för universitetets medverkan, beskriver projektet som en ”guldgruva” för forskarna.

- Det är stort, utmanande och ställer en mängd intressanta forskningsfrågor. Det är också spännande att få vara med så tidigt i ett projekt. Det kräver att man är lyhörd och kan lyssna in behoven för ett bra diskussionsklimat mellan fastighetsägare och energibolag, säger han och tillägger: 

- Förutom det här inledande arbetet hoppas jag att vi får vara med också under och efter bygget av Inre hamnen.

Lång rad samverkansprojekt

Vid sidan av EON ingår också Tekniska verken, Akademiska hus, Lejonfastigheter och Stångåstaden i projektet Hållbar region. Arbetet startade 2014 och är nu inne på sin tredje etapp med det övergripande målet att minska energianvändningen och klimatpåverkan i regionen. Tidigare studier, som engagerat både studenter och doktorander, har bland annat jämfört miljöpåverkan mellan trä- och betonghus, analyserat Norrköpings framtida fjärrvärmemarknad och granskat hur värmepumpar bäst kan användas för att ta tillvara överskottsvärme.

Arbetet utförs till stor i del i workshops där representanter för universitetet, fastighetsägare och energibolag deltar gemensamt.

Professor Louise Ödlund, Institutionen för industriell ekonomi (IEI)Louise Ödlund, professor och projektledare Hållbar region. 

- Jag tror väldigt mycket på samverkan. Det är ett effektivt sätt att sprida kunskap, och vi avsätter gott om tid för att träffa och diskutera med parterna i projektet. Nu har vi skapat en stabil bas och vet vad vi kan erbjuda, säger Louise Ödlund, projektledare och professor i energisystem.

Alla vinner på samarbete

För de medverkande företagen ger Hållbar region tillgång till akademisk kunskap och ett nätverk för utbyte av erfarenheter med andra branschföreträdare. Bolagen kan också vända sig till LiU med konkreta problem och frågeställningar som de behöver hjälp med. Därtill är universitetet en neutral part utan andra intressen än att producera nyttig kunskap.

För LiU innebär projektet i sin tur också stora fördelar.

- Här kan vi forska om verkliga utmaningar och bidra till regionens utveckling. Det är genom samverkan man utvecklas och projektet ger oss oändliga möjligheter till just det. Det är otroligt väsentligt för oss, säger Louise Ödlund.

För studenterna betyder projektet inte bara intressanta examensarbeten utan också uppdragsgivare med konkreta behov och ett genuint intresse av arbetet. Det blir också en övning i flexibilitet, presentation, samspel med uppdragsgivaren – och en möjlighet att bidra till en mer hållbar region.




Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.