Utbildningsråd

Jag är utbildningsråd med övergripande ansvar för utbildningsfrågor.

Som utbildningsråd arbetar jag nära universitetsledning och fakulteter med inriktning mot utbildningsfrågor. Jag arbetar med att utveckla och verkställa övergripande strategier för utbildning där Linköpings universitets gemensamma modell för kvalitetssäkring av utbildning är en viktig och central del. Jag bidrar också med sakkunskap rörande regelverk och förordningar för högre utbildning.

Jag har lång erfarenhet som lektor vid LiU och är docent i naturvetenskapernas didaktik. Mina forskningsintressen handlar om prov och bedömning i grundskolan, med speciellt fokus på elevers erfarenheter av att bli bedömda, få betyg och göra nationella prov.

CV och uppdrag
Visa/dölj innehåll

  • Proprefekt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) vid LiU, 2013-1017.
  • Programansvarig utbildningsledare för grundlärarprogrammet, 2011-2013.
  • Ordinarie ledamot i styrelsen för utbildningsvetenskap, 2009-2011.
  • Avdelningschef vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) vid LiU, 2006-2008.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2019

2018

2017

Håkan Löfgren, Héctor Pérez Prieto, Marie Tanner, Ragnhild Löfgren, Johan Samuelsson, Viveca Lindberg (2017) Att ständigt bli bedömd Att ständigt bli bedömd , s. 175-188

Visa/dölj innehåll

Naturvetenskaplig didaktik och lärande i klassrummet 

Föreliggande projekt belyser grundskolans naturvetenskapliga
komma åt hur och när ämnesdidaktik uppträder i klassrummet. 

Vad är ämnesspecifik lärarskicklighet? Vad är det för kunskaper, erfarenheter och förmågor som styr läraren? Har detta med ämnesinnehåll att göra? Vi vill studera naturvetenskapliga lektionsse­kvenser för att illustrera och undersöka de faktiska lärprocesser som skapas i klassrummet.

Vi har i tidigare klassrumsstudier funnit att läraren lägger stor möda vid att skapa goda relationer i klassrummet och sammanhang för undervisningen. Han/hon månar om eleverna och försöker skapa trygga miljöer (Berg, Löfgren & Eriksson, 2007). Däremot var det få tillfällen då läraren i sitt agerande och samtal behandlade ämnet och ämnesdidaktiska frågor (Hultman, Löfgren, Schoultz, 2012). Då läraren arbetar med starkt styrda material som t.ex NTA verkar detta vara extra tydligt (Löfgren, Schoultz, Hultman & Björklund, 2013).

Vi ställer oss därför frågan, vad är det som styr lärarens agerande i klassrumspraktiken? Är det ämnesdidaktisk kunskap eller är det beprövad erfarenhet som tar överhand?  Vi visar i en klassrumsstudie från danska och svenska kemiklassrum att engage­rande naturvetenskapliga samtal uppnås tack vare lärarnas för­måga att hela tiden förhandla med eleverna (Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergard, L., 2014). Det naturveten­skapliga innehållet synliggörs i kommu­nikationen och växer fram ur interaktionerna mellan lärare och eleverna. Eleverna i studien får ta del av den naturvetenskapliga processen och det kan ses som ett för­ändrat deltagande som möjliggör för eleverna att delta i en na­turvetenskaplig praktik. 

Program jag undervisar på
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll