Betyg och resultatdokumentation är inget nytt i sig för mellanstadiet, men återinförandet av betyg i årskurs 6 och införandet av fler nationella prov får konsekvenser för hur kunskapsbedömningar görs i mellanstadiet och i förlängningen för hur elever formas och formar sig som skolelever.

Dessa reformer innebär en skärpning i av staten formulerade kunskapsmål för mellanstadiet och kan betraktas som ett uttryck för såväl statens ökande intresse av att styra och kontrollera verksamheten i skolan som ett behov av entydig information om skolors måluppfyllelse betingat av 1990-talets valfrihetsreformer. Både staten och föräldrar som ska välja skola åt sina barn efterfrågar enkla mått på skolors kvalitet. Ett av fundamenten i systemet är också att eleven genom information om vad hon kan, också ska kunna utveckla lärandet. Samtidigt vet vi lite om hur föremålet för styrningen, eleverna, upplever och berättar om sina erfarenheter av att genomföra prov och av att få betyg.

Forskning om betyg och bedömning ur ett elevperspektiv är ovanlig, i synnerhet när det gäller så unga elever. Merparten av bedömningsforskningen är inriktad mot elevers prestationer och skolors resultat snarare än att fokusera på elevernas upplevelser och erfarenheter.

 De specificerade frågeställningarna är:

• Vilka erfarenheter har elever av att få betyg i årskurs 6?

• Vilka erfarenheter av nationella prov i NO-ämnen och SO-ämnen har eleverna och vilka konsekvenser får detta för hur de formas och formar sig som elever i skolan?

• Hur kan förändrade bedömningspraktiker beskrivas och förstås utifrån det eleverna berättat?