Mellanstadieelevers berättelser om hur det är att göra nationella prov och få betyg i årskurs sex

Det här projektet, finansierat av Vetenskapsrådet (2014-2017) handlar om mellanstadieelevers erfarenheter av bedömning i samband med införandet av betyg och nationella prov i samhällsorienterande (SO) och naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 och de därmed förändrade villkoren för eleverna i skolan.

Betyg och resultatdokumentation är inget nytt i sig för mellanstadiet, men återinförandet av betyg i årskurs 6 och införandet av fler nationella prov får konsekvenser för hur kunskapsbedömningar görs i mellanstadiet och i förlängningen för hur elever formas och formar sig som skolelever.

Dessa reformer innebär en skärpning i av staten formulerade kunskapsmål för mellanstadiet och kan betraktas som ett uttryck för såväl statens ökande intresse av att styra och kontrollera verksamheten i skolan som ett behov av entydig information om skolors måluppfyllelse betingat av 1990-talets valfrihetsreformer. Både staten och föräldrar som ska välja skola åt sina barn efterfrågar enkla mått på skolors kvalitet. Ett av fundamenten i systemet är också att eleven genom information om vad hon kan, också ska kunna utveckla lärandet. Samtidigt vet vi lite om hur föremålet för styrningen, eleverna, upplever och berättar om sina erfarenheter av att genomföra prov och av att få betyg.

Forskning om betyg och bedömning ur ett elevperspektiv är ovanlig, i synnerhet när det gäller så unga elever. Merparten av bedömningsforskningen är inriktad mot elevers prestationer och skolors resultat snarare än att fokusera på elevernas upplevelser och erfarenheter.

 De specificerade frågeställningarna är:

• Vilka erfarenheter har elever av att få betyg i årskurs 6?

• Vilka erfarenheter av nationella prov i NO-ämnen och SO-ämnen har eleverna och vilka konsekvenser får detta för hur de formas och formar sig som elever i skolan?

• Hur kan förändrade bedömningspraktiker beskrivas och förstås utifrån det eleverna berättat?

Publikationer i relation till projektet

Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare. En studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap

Författare: Astrid Berg, Ragnhild Löfgren, Inger Eriksson

Publ 2007
Typ Artikel i tidskrift
Till publikationen

Subject didactics in practice - hidden in the process: A study of teaching logics and classroom cultures

Författare: Glenn Hultman, Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz

Publ 2012
Typ Artikel i tidskrift
Till publikationen

Exploratory talk in science education: Inquiry-based learning and communicative approach in primary school

Författare: Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman, Lars-Erik Björklund

Publ 2013
Typ Artikel i tidskrift
Till publikationen

Engagerande samtal i det naturvetenskapliga klassrummet [Inquiry based dialouge in science classroom]

Författare: Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Klas Johnsson, Lars Domino Østergaard

Publ 2014
Typ Artikel i tidskrift
Till publikationen

Naturvetenskaplig didaktik och lärande i klassrummet 

Föreliggande projekt belyser grundskolans naturvetenskapliga
undervisning både ur ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv för att
komma åt hur och när ämnesdidaktik uppträder i klassrummet. 

Vad är ämnesspecifik lärarskicklighet? Vad är det för kunskaper, erfarenheter och förmågor som styr läraren? Har detta med ämnesinnehåll att göra? Vi vill studera naturvetenskapliga lektionsse­kvenser för att illustrera och undersöka de faktiska lärprocesser som skapas i klassrummet.

Vi har i tidigare klassrumsstudier funnit att läraren lägger stor möda vid att skapa goda relationer i klassrummet och sammanhang för undervisningen. Han/hon månar om eleverna och försöker skapa trygga miljöer (Berg, Löfgren & Eriksson, 2007). Däremot var det få tillfällen då läraren i sitt agerande och samtal behandlade ämnet och ämnesdidaktiska frågor (Hultman, Löfgren, Schoultz, 2012). Då läraren arbetar med starkt styrda material som t.ex NTA verkar detta vara extra tydligt (Löfgren, Schoultz, Hultman & Björklund, 2013).

Vi ställer oss därför frågan, vad är det som styr lärarens agerande i klassrumspraktiken? Är det ämnesdidaktisk kunskap eller är det beprövad erfarenhet som tar överhand?  Vi visar i en klassrumsstudie från danska och svenska kemiklassrum att engage­rande naturvetenskapliga samtal uppnås tack vare lärarnas för­måga att hela tiden förhandla med eleverna (Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergard, L., 2014). Det naturveten­skapliga innehållet synliggörs i kommu­nikationen och växer fram ur interaktionerna mellan lärare och eleverna. Eleverna i studien får ta del av den naturvetenskapliga processen och det kan ses som ett för­ändrat deltagande som möjliggör för eleverna att delta i en na­turvetenskaplig praktik. 

Publikationer i relation till projektet

Alone with the test - students´perspectives on an enacted policy of national testing in Swedish schools

Författare: Håkan Löfgren, Ragnhild Löfgren

Publ 2015
Typ Artikel i tidskrift
Till publikationen

Performative pressure and identity formation in Swedish students’ stories about national tests

Författare: Håkan Löfgren, Ragnhild Löfgren, Héctor Pérez Prieto

Publ 2014
Typ Konferensbidrag
Till publikationen

Student stories about their malleability in relation to grades and national tests in school year six

Författare: Ragnhild Löfgren, Håkan Löfgren, Viveca Lindberg

Publ 2015
Typ Konferensbidrag
Till publikationen

Komponenttitel

Undervisning

Kurser i naturvetenskap inom förskollärarprogrammet och grundläraprogrammet

Kurser i bedömning, utbildningsvetenskaplig kärna, inom grundlärarprogrammet

Handledning och examination av examensarbeten

Uppdrag

Uppdrag som proprefekt med specifikt ansvar för grundutbildningsfrågor vid ISV. 

Program jag undervisar på

Publikationer

2018

Håkan Löfgren, Ragnhild Löfgren, Héctor Pérez Prieto

Pupils’ enactments of a policy for equivalence: Stories about different conditions when preparing for national tests

Ingår i European Educational Research Journal (online)

Artikel i tidskrift

Relaterat innehåll