Vad är ämnesspecifik lärarskicklighet? Vad är det för kunskaper, erfarenheter och förmågor som styr läraren? Har detta med ämnesinnehåll att göra? Vi vill studera naturvetenskapliga lektionssekvenser för att illustrera och undersöka de faktiska lärprocesser som skapas i klassrummet.
Vi har i tidigare klassrumsstudier funnit att läraren lägger stor möda vid att skapa goda relationer i klassrummet och sammanhang för undervisningen. Han/hon månar om eleverna och försöker skapa trygga miljöer (Berg, Löfgren & Eriksson, 2007). Däremot var det få tillfällen då läraren i sitt agerande och samtal behandlade ämnet och ämnesdidaktiska frågor (Hultman, Löfgren, Schoultz, 2012). Då läraren arbetar med starkt styrda material som t.ex NTA verkar detta vara extra tydligt (Löfgren, Schoultz, Hultman & Björklund, 2013).
Vi ställer oss därför frågan, vad är det som styr lärarens agerande i klassrumspraktiken? Är det ämnesdidaktisk kunskap eller är det beprövad erfarenhet som tar överhand? Vi visar i en klassrumsstudie från danska och svenska kemiklassrum att engagerande naturvetenskapliga samtal uppnås tack vare lärarnas förmåga att hela tiden förhandla med eleverna (Löfgren, R., Johnsson, K., Schoultz, J., Domino Østergard, L., 2014). Det naturvetenskapliga innehållet synliggörs i kommunikationen och växer fram ur interaktionerna mellan lärare och eleverna. Eleverna i studien får ta del av den naturvetenskapliga processen och det kan ses som ett förändrat deltagande som möjliggör för eleverna att delta i en naturvetenskaplig praktik.
