Det är Utbildningsdepartementet som begärt in en sammanställning av framtidens kompetensbehov på arbetsmarknaden, bland annat för att se hur det nya omställningsstödet kan komma att påverka universitetetens utbud av utbildningar.
Livslångt lärande
LiU har därför granskat de befintliga utbildningarna för att se hur bra de matchar arbetsmarknadens framtida behov och hur de kan utvecklas i relation till livslångt lärande och omställningen i samhället, bland annat på grund av digitaliseringen.
– Vi gör regelbundet sådana här sammanställningar för att vara säkra på att vi ligger rätt till med våra utbildningar. I och med det beslutade omställningsstudiestödet och den snabba förändringen av vårt samhälle känns det dock viktigare än någonsin att se vad vi på LiU kan göra för att möta arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft, säger utbildningsrådet Ragnhild Löfgren.
Här finns behoven
Vilka är då behoven av utbildad arbetskraft de närmaste åren? I den rapport som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tagit fram pekas bland annat på ett ökat behov av så gott som samtliga lärare. Antalet nybörjare på yrkeslärarutbildningarna skulle till exempel behöva ökas med cirka 70 procent. Och åtta av tio arbetsgivare upplever brist på ämneslärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. När LiU fördjupat analysen genom att fråga i det regionala nätverket bekräftas bilden av att i stort sett alla yrkeskategorier inom lärarutbildning behöver förstärkas.
Åtta av tio arbetsgivare upplever brist på ämneslärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen, visar sammanställningen som LiU har gjort. Foto Magnus Johansson
Men är det då inte bara att öka på klasserna och ta in fler studenter på LiU? En ökad utbildningsproduktion är ju ett av LiU:s prioriterade mål.
– Vi kommer att behöva öka produktionen, ja. Men det är inte så enkelt att bara öka antalet platser om det saknas tillräckligt många sökande. LiU arbetar aktivt med att nå nya målgrupper med hjälp av decentraliserade utbildningar vid olika lärcentra. Men lika viktigt är att öka genomströmningen, det vill säga att färre hoppar av till exempel ämneslärarutbildningen. Studier från Uppsala visar att totalt sett i riket hoppar ungefär hälften av, vilket är alldeles för många. Vidare pekar deras studie på att det är de yngre studenterna, de med lägre betyg och de med utländsk bakgrund som gör tidiga avhopp. Dessa grupper måste vi stötta bättre, säger Ragnhild Löfgren.
Behöver öka
Bilden inom hälso- och sjukvården är liknande, både för Sverige som helhet och i LiU:s nätverk. Antalet nya studenter som ska bli sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor behöver till exempel öka med upp till 80 procent och det flaggas för en stor brist på yrkeserfarna läkare. Ett dilemma är brist på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), vilket gör att platserna som kan erbjudas är begränsade. I Region Östergötland och länets kommuner finns dessutom ett behov av kompetens inom områden som ekonomi, administration och HR.
– Vi har startat och kommer att starta flera specialsjuksköterskeutbildningar som ges på halvfart för att underlätta för de som vill vidareutbilda sig. Det kan också bli fler fristående kurser på distans och utbildningar med anpassad studietakt. Vi gör redan mycket men vi behöver sannolikt göra mer, konstaterar Ragnhild Löfgren.
Omställningsstödet viktigt
Omställningsstödet kan komma att spela en stor roll när LiU ska ta fram framtidens program och kurser för att tillgodose samhällets behov av arbetskraft. När det gäller utbildningar vid tekniska och filosofiska fakulteterna är läget delvis annorlunda då det råder en större balans mellan tillgång på kompetenta medarbetare och efterfrågan de närmaste åren. Det finns dock ett behov av fler civilingenjörer speciellt inom vissa inriktningar men också ett behov av till exempel ett större utbud av fristående kurser som kan genomföras på distans. Det kan vara kurser inom AI, datasäkerhet, förnybar energiproduktion, ledarskap eller professionsspråk.
– Ja, det finns ett antal utbildningar som ligger rätt i tiden och som är eftersökta och det pågår ett utvecklingsarbete för att vi ska bli ännu starkare på till exempel fördjupningskurser och flera masterprogram som kan erbjudas också på distans. Även Tekniskt basår kommer att från hösten kunna erbjudas i decentraliserad form på flera orter, poängterar Ragnhild Löfgren.
Att en person vill vidareutbilda sig eller fördjupa sina kunskaper i ett ämne bygger mycket på det egna engagemanget och viljan. Men det kan också vara arbetsgivaren som ser behovet av kompetenshöjning. Alternativet med uppdragsutbildning är därför något som LiU arbetar intensivt med. Utbildningarna kan vara kortare eller längre, på heltid eller deltid, ges fysiskt eller på distans, digitalt eller i hybridform.
– Det finns många exempel på hur vi kan utnyttja befintliga program och kurser för att erbjuda utbildningar som blir attraktiva för många arbetsgivare. Att erbjuda distanskurser och kurser på deltid är en sådan framgångsfaktor. LiU har påbörjat ett arbete som kommer att växa i omfattning och betydelse de närmaste åren, säger Ragnhild Löfgren.
FAKTA: Några exempel på utbildningar som externa arbetsgivare till LiU redan köper är:
- Från barnskötare till förskollärare, en vidareutbildning för att få fler förskollärare
- Korta vägen, för utländska akademiker som behöver etablera sig på den svenska arbetsmarknaden
- Programmering i tidigare åldrar, för lärare som undervisar i programmering och behöver uppdatera sina kunskaper
- Att lyssna på barn, en kurs som ges i form av samläsning med befintlig fristående kurs inom grundutbildningen
FAKTA: Vad är omställningsstöd?
Så här skriver CSN:
Omställningsstudiestödet är ett helt nytt studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet. Med omställningsstudiestödet kan du studera och bredda din kompetens så att du blir mer attraktiv på arbets-marknaden, antingen genom att vidareutveckla dig inom ditt område eller genom att byta spår.
Omställningsstudiestödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av din lön, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som du kan fylla på med om du vill. Du kan få stödet i 44 veckor; längre om du studerar på deltid.
Du kan studera med omställningsstudiestöd på heltid (100 procent) eller på deltid (75, 60, 50, 40 och 20 procent).
