Snarare än att undersöka vetenskapliga tekniska bilder, drönarseende – eller att använda konstverk som exemplariska och/eller illustrativa för vardagliga upplevelser av tekniska medier– så granskar jag vardagliga sinnliga visuella upplevelser med hjälp av fallstudier kring startskärmen på iPhone, fotografier och digitaliserade målningar på Wikimedia Commons, automatiserade estetiska omdömen i datauppsättningar för maskininlärning såväl som de bilder som genereras genom kommersiella och populariserade text-till-bild-generativa modeller.
I ljuset av en rådande upptagenhet kring bilder som operativa och logistiska, handlar denna studie inte om att avfärda betydelsen av sådana perspektiv utan snarare om att artikulera hur dessa aspekter upplevs sinnligt, genom bildmediet.
Avhandlingen hämtar inspiration i bildteori, estetik, mediefilosofi och fenomenologi, för att på ett lämpligt sätt möta subtiliteterna i vardaglig sinnlig upplevelse av tekniska bilder. I denna anda läses Husserls teori om bildmedvetande och Emmanuel Alloas diafenomenologi mot Mark Hansens och Beatrice Fazis artikuleringar av det som är bortom det fenomenologiska och sinnliga, för att formulera både upplevelsen och synligheten av det som skenbart ligger bortom mänskliga sinnen. Abstraktion, relationer, kompression och skillnad blir viktiga konceptuella nycklar till detta. Det generiska uppfattat som likhet, analogi och median identifieras som en röd tråd i det empiriska materialet, där den generiska skillnaden mellan dessa bilder kan förstås som en abstraktion såväl som en proletarisering av det sinnliga i Stieglers mening.
Undersökningen är grundad i följande forskningsfrågor: Hur transparenta är vardagliga bildobjekt, vad är den sinnliga estetiska upplevelsen av kod, operation och diskret beräkning? Jag hävdar att det finns ett utrymme av sinnlig erfarenhet och medierade relationer mellan representationen av gränssnitt och sensorrealismens prekognitiva tillstånd, och undersöker möjligheten av ett icke-rent fenomenologiskt förhållningssätt till den tekniska och operativa sidan av vardagliga skärmbilder.
Som helhet har avhandlingen en bildfilosofisk ansats och är ett försök att både vässa och vidga en fenomenologisk medieestetik av vardagen, att formulera möjliga förutsättningar för kritik och analys av de bilder som utgör dagens rutinmässiga/gemensamma synfält.
