Sök på liu.se

Har miljörörelsens organisationer någon roll kvar att spela vid utformningen av slutförvaret av svenskt kärnavfall? Och går det att få förståelse mellan Saudiarabien och önationen Fiji? Det är frågor i fokus för två nya forskningsprojekt vid LiU.

Åtta LiU-forskare får cirka tre miljoner vardera från Formas för forskning för en hållbar utveckling. Ett av forskningsprojekten ska ge svar på frågan om det är bäst och billigast att renovera eller att bygga nytt.

Riskerna med att avsiktligt manipulera klimatet för att stoppa uppvärmningen av jorden har diskuterats under åren. Forskning visar att det inte finns tillräckligt med kunskap om vad tekniken kan innebära för miljön.

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Formas anslår 33 miljoner miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Samtliga projekt behandlar olika aspekter av hållbarhet, klimatförändring och cirkulär ekonomi. "Vi är mycket glada", säger en av forskarna.

Forskare har undersökt hur vanligt folk i Kina, Sverige, USA, Fiji och Kap Verde ser på miljöproblem och om de har några i sin vardag. Intervjuerna gav forskarna hopp – och en del kluriga lösningar.

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.

I slutet av mars varje år lämnar Klimatpolitiska rådet en rapport som granskar regeringens klimatpolitik. När rapporten för 2023 läggs fram är det första gången professor Victoria Wibeck från Linköpings universitet är med som ledamot.