03 november 2022

Formas anslår sammanlagt 33 miljoner miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Samtliga projekt behandlar olika aspekter av hållbarhet, klimatförändring och cirkulär ekonomi. "Vi är mycket glada", säger forskaren som får mest.

Grön växt som växer ur burk med pengar.
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Nu finansierar rådet fem nya forskningsprojekt på LiU. Fotograf: iamnoonmai

Digital teknik

"Vi är mycket glada för beskedet. Det ger oss möjlighet att djupdyka i frågor kring hur digitala tekniker används för att stödja internationellt miljösamarbete", säger Victoria Wibeck. Foto David Einar

Mest pengar får professor Victoria Wibeck som beviljas 14,7 miljoner kronor för projektet Seeing, Knowing and Acting in the Climate-Biodiversity Nexus – exploring digital technologies for transformative change. Victoria Wibeck arbetar vid Tema Miljöförändring och är specialiserad på kommunikation och meningsskapande kring olika miljö- och klimatfrågor.

Det tvärvetenskapliga projektet, som löper över fyra år, involverar åtta forskare och kommer att bestå av flera olika fallstudier. Forskarna ska bland annat granska användningen av nya digitala verktyg som används för att analysera och visualisera data för klimat och biologisk mångfald. Två frågeställningar är hur sådana verktyg förstås av praktiker och forskare och vilken praktisk betydelse de kan ha.

Det är glädjande att Formas valt att satsa på en utlysning som utgår från humanistiska och samhällsvetenskapliga frågeställningar och som tydliggör länkningarna mellan klimatomställning och värnandet av biologisk mångfald, säger Victoria Wibeck.

Mer från Tema

Inom samma utlysning – Sociala och kulturella perspektiv på klimatförändringar och biologisk mångfald – beviljas också två andra LiU-projekt anslag.

Jonathan Josefsson, universitetslektor på Tema Barn, får fem miljoner kronor till projektet Youth Climate and Environmental Mobilisation in Swedish Politics: Building an Inclusive and Sustainable Democracy. Jonathan Josefssons undervisning och forskning är inriktat på frågor kring barn, politik och medborgarskap.

Marietta Radomska, biträdande universitetslektor vid Tema Genus, får samma belopp, fem miljoner kronor, till forskningsprojektet Ecologial grief, Crisis Imaginaries and Resilience in Nordic Lights. Marietta Radomskas forskning är inriktad mot bland annat posthumaniora, kontinental filosofi, dödsstudier och visuell kultur.

Biogas och el

Inom ramen för utlysningen Nycklarna till cirkulär ekonomi 2022 anslås fyra miljoner kronor till projektet Systemtröghet – Ett hinder för elektrifierade cirkulära transport- och anläggningsaffärsmodeller. Forskningen leds av Mattias Lindahl, professor vid avdelningen för Industriell miljöteknik, och kretsar kring olika hinder för elektrifierade transporter.

I en tredje utlysning, Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle 2022, anslår Formas fem miljoner kronor till projektet Where to build our circular economy infrastructure? — Spatial modeling for site-selection of biogas plants. Den forskningen kommer att ledas av Roozbeh Feiz, biträdande universitetslektor vid avdelningen för Industriell miljöteknik.

Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Rådet finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar forskning och innovation inom miljö, samhällsbyggande och areella näringar som jord- och skogsbruk.

  • Läs mer om utlysningarna och de olika forskningsprojekten på Formas hemsida.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.