17 januari 2019

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus. Foto baonaKlimatförändringarna kommer att påverka de framtida förutsättningarna för allt liv. Ändå är det annat som prioriteras i nyhetsflödena, tar sig klimatfrågan igenom bruset är utgångspunkten den kommande katastrofen.
Men är det skrämmande scenarier eller problemlösningar som kommer att få oss att agera?

– Det behövs både och, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema klimatförändringar.
– Diskussionerna och forskningen kring möjliga problemlösningar är inte det som får genomslag i media, utan det är hotbilderna. Men det är de positiva faktorerna som motiverar oss att handla. Vi kan inte bara vara mot något, i det här fallet ökade utsläpp, utan vi måste också vara för något.

På det öppna seminariet ”Världens största nyhet – eller varför vi har så svårt att föreställa oss framtiden” kommer mediernas inflytande på hur klimatfrågan framställs att diskuteras. Och varför den över huvud taget har så svårt att få plats på nyhetssidorna.

Medverkar på seminariet gör en av de mest aktiva rösterna i den svenska klimatdebatten, Björn Wiman, kulturchef och krönikör på Dagens Nyheter. Från LiU medverkar bland andra Björn-Ola Linnér samt Victoria Wibeck, professor på Tema Miljöförändring.

Seminariet hålls torsdagen den 24 januari klockan 15.00 i Temahuset, sal TEM21.

Foto iStock


Senaste nytt från LiU

Ann-Charlotte Münger vid datorn.

Uppmärksammad utbildning om våld mot unga får fortsättning

Digital utsatthet. Gängkriminalitet. Det är några teman som ingår i en utbildning om våld och utsatthet bland skolelever som kunskapscentret Barnafrid nu tar fram. Målgruppen är lärare i grundskolan.

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.