17 januari 2019

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus. Foto baonaKlimatförändringarna kommer att påverka de framtida förutsättningarna för allt liv. Ändå är det annat som prioriteras i nyhetsflödena, tar sig klimatfrågan igenom bruset är utgångspunkten den kommande katastrofen.
Men är det skrämmande scenarier eller problemlösningar som kommer att få oss att agera?

– Det behövs både och, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema klimatförändringar.
– Diskussionerna och forskningen kring möjliga problemlösningar är inte det som får genomslag i media, utan det är hotbilderna. Men det är de positiva faktorerna som motiverar oss att handla. Vi kan inte bara vara mot något, i det här fallet ökade utsläpp, utan vi måste också vara för något.

På det öppna seminariet ”Världens största nyhet – eller varför vi har så svårt att föreställa oss framtiden” kommer mediernas inflytande på hur klimatfrågan framställs att diskuteras. Och varför den över huvud taget har så svårt att få plats på nyhetssidorna.

Medverkar på seminariet gör en av de mest aktiva rösterna i den svenska klimatdebatten, Björn Wiman, kulturchef och krönikör på Dagens Nyheter. Från LiU medverkar bland andra Björn-Ola Linnér samt Victoria Wibeck, professor på Tema Miljöförändring.

Seminariet hålls torsdagen den 24 januari klockan 15.00 i Temahuset, sal TEM21.

Foto iStock


Senaste nytt från LiU

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.

En djungelhönstupp och en tupp av modern ras.

Forskning om höns kan hjälpa hotade arter

LiU-forskare ska testa om det är möjligt att med genteknik ”förvilda” domesticerade höns. Det skulle kunna bli ett verktyg för att bevara hotade arter – och kanske återskapa djur som dött ut.

Människor i en tunnel, flera har munskydd.

När solidaritet sätts på prov – lärdomar från COVID-19-pandemin

FuturISE är ett internationellt forskningsprojekt som undersöker solidaritet över generationsgränser vid kris. Lärdomar från COVID-19-pandemin kan ge vägledning inför framtida kriser, som klimatkrisen.