17 januari 2019

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus. Foto baonaKlimatförändringarna kommer att påverka de framtida förutsättningarna för allt liv. Ändå är det annat som prioriteras i nyhetsflödena, tar sig klimatfrågan igenom bruset är utgångspunkten den kommande katastrofen.
Men är det skrämmande scenarier eller problemlösningar som kommer att få oss att agera?

– Det behövs både och, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema klimatförändringar.
– Diskussionerna och forskningen kring möjliga problemlösningar är inte det som får genomslag i media, utan det är hotbilderna. Men det är de positiva faktorerna som motiverar oss att handla. Vi kan inte bara vara mot något, i det här fallet ökade utsläpp, utan vi måste också vara för något.

På det öppna seminariet ”Världens största nyhet – eller varför vi har så svårt att föreställa oss framtiden” kommer mediernas inflytande på hur klimatfrågan framställs att diskuteras. Och varför den över huvud taget har så svårt att få plats på nyhetssidorna.

Medverkar på seminariet gör en av de mest aktiva rösterna i den svenska klimatdebatten, Björn Wiman, kulturchef och krönikör på Dagens Nyheter. Från LiU medverkar bland andra Björn-Ola Linnér samt Victoria Wibeck, professor på Tema Miljöförändring.

Seminariet hålls torsdagen den 24 januari klockan 15.00 i Temahuset, sal TEM21.

Foto iStock

 

 


Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.