17 januari 2019

Klimatfrågan får sällan ett fördjupat utrymme på mediernas nyhetssidor. Varför? Det är världens största nyhet, menar kulturchefen på DN, Björn Wiman, som kommer att delta i ett öppet seminarium på LiU den 24 januari.

Gröna växer odlade på fasaden till ett bostadshus. Foto baonaKlimatförändringarna kommer att påverka de framtida förutsättningarna för allt liv. Ändå är det annat som prioriteras i nyhetsflödena, tar sig klimatfrågan igenom bruset är utgångspunkten den kommande katastrofen.
Men är det skrämmande scenarier eller problemlösningar som kommer att få oss att agera?

– Det behövs både och, säger Björn-Ola Linnér, professor på Tema klimatförändringar.
– Diskussionerna och forskningen kring möjliga problemlösningar är inte det som får genomslag i media, utan det är hotbilderna. Men det är de positiva faktorerna som motiverar oss att handla. Vi kan inte bara vara mot något, i det här fallet ökade utsläpp, utan vi måste också vara för något.

På det öppna seminariet ”Världens största nyhet – eller varför vi har så svårt att föreställa oss framtiden” kommer mediernas inflytande på hur klimatfrågan framställs att diskuteras. Och varför den över huvud taget har så svårt att få plats på nyhetssidorna.

Medverkar på seminariet gör en av de mest aktiva rösterna i den svenska klimatdebatten, Björn Wiman, kulturchef och krönikör på Dagens Nyheter. Från LiU medverkar bland andra Björn-Ola Linnér samt Victoria Wibeck, professor på Tema Miljöförändring.

Seminariet hålls torsdagen den 24 januari klockan 15.00 i Temahuset, sal TEM21.

Foto iStock


Senaste nytt från LiU

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

En man och hans spegling, han står nära en tegelvägg.

Lubunca – ett hemligt språk med kraft

Vad kan ett hemligt språk berätta om frihet, identitet och överlevnad? Genom sin forskning om lubunca undersöker Burak Alp Çakar ordens frigörande kraft – och hur de kan stärka, skydda och hålla gemenskaper vid liv.

En grupp människor som poserar för en bild på ett spår.

Astronautlopp ska väcka intresse för STEM

När finalen i skolprojektet Run Together With Astronauts genomfördes i Linköping sprang ämneslärarstudenter från LiU tillsammans med astronauten Marcus Wandt. I samband med loppet inleds ett samarbete mellan ESERO och ämneslärarprogrammet vid LiU.