12 oktober 2017

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland. 

Genom Parisavtalet enades världens länder om att den globala temperaturökningen måste avstanna, helst redan vid 1,5 grader. Men hur detta ska gå till är fortfarande osäkert. Texter i avtalet har öppnat upp för tekniker som manipulerar klimatet, bland annat genom att utsläpp av växthusgaser kan balanseras mot kolsänkor och reduktion av gaser i atmosfären.

Men teknikerna för klimatmanipulering, eller climate engineering, är ännu i sin linda och har bara börjat testas på ett fåtal platser. Kanske kommer det aldrig fungera i den globala omfattning som Parisavtalet kräver.

– Om samhället börjar förlita sig på climate engineering för att sänka temperaturen borde samhället också diskutera vad detta innebär. Men, i exempelvis Sverige lyser frågan med sin frånvaro i den offentliga debatten, säger Victoria Wibeck, professor vid Linköpings universitet.

Som en sista utväg?

Tillsammans med Anders Hansson och Jonas Anselm vid Linköpings universitet, samt forskare från Japan, USA och Nya Zeeland frågade Victoria Wibeck sig vad allmänheten egentligen vet om klimatmanipulering och vad man tycker om det man vet. De undersökte också på vilket sätt intervjupersonerna beskrev klimatmanipulering. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change.

I studien deltog 136 personer som delades in i 23 fokusgrupper. Resultatet visar att gemensamt för de svenskar, japaner, amerikaner och nyzeeländare som deltog i fokusgrupperna är en skeptisk inställning till klimatmanipulering som lösning på klimatförändringarna. Istället för klimatmanipulering föredrar intervjupersonerna politiska lösningar, regleringar, begränsningar av utsläpp och livsstilsförändringar.

Intervjupersonerna ger också uttryck för oron att klimatmanipulering kan orsaka större problem än de löser, att man inte ska laborera med komplexa system som man inte förstår och att klimatmanipulering innebär att man behandlar symptomen, inte det huvudsakliga problemet - den av människan orsakade klimatförändringen. Vissa intervjupersoner kunde dock se klimatmanipulering som en sista utväg på ett olösligt problem.

Många av de argument som intervjupersonerna förde fram liknar de argument som förts inom vetenskapssamhället och i den offentliga debatten.

– Eftersom det här är tekniker som ännu inte finns är vi i det skede att vi måste diskutera de principiella frågorna. Vilken typ av handling vill vi välja som samhälle för att komma till bukt med klimatförändringarna? Vilka blir vinnarna och förlorarna i dessa olika val? Detta kan man ju diskutera även om man inte är expert på klimatmodellering, säger Anders Hansson, universitetslektor vid Linköpings universitet.

Olika strategier för att förstå en komplex fråga

Forskarna analyserade också intervjupersonernas språkbruk när de beskrev sina tankar kring klimatmanipulering. Forskarna uppmärksammade att intervjupersonerna ofta använde kulturellt färgade analogier och metaforer, de jämförde med andra ord klimatmanipulering med fenomen som de redan kände till. En svensk intervjuperson som ville beskriva hur klimatmanipulering skulle kunna leda till oanade bieffekter och mindre kontroll över klimatet – istället för mer – jämförde exempelvis klimatmanipulering med att dumpa industriellt avfall i havet. För att beskriva samma oro över förlorad kontroll jämförde en amerikan med damm-byggen som slagit ut ekosystem, medan en nyzeeländsk röst liknade klimatmanipulering vid att ”skjuta ut i mörkret”.

Artikel:

Making sense of climate engineering: a focus group study of lay publics in four countries, Victoria Wibeck, Anders Hansson, Jonas Anshelm, Shinichiro Asayama, Lisa Dilling, Pamela M. Feetham, Rachel Hauser, Atsushi Ishii, Masahiro Sugiyama (2017), Climatic Change, 145(1), 1-14.
doi: doi.org/10.1007/s10584-017-2067-0

Nyheter om miljö

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Senaste nytt från LiU

Två män i en datorhall.

Internationellt samarbete lägger grunden för AI för material

AI skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material. Detta underlättas av en bred internationell standard som forskare vid LiU är med och organiserar.

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.