Mycket gott görs för miljön runt om i världen

02 december 2019

Therese Ekstrand Amaya

LiU-forskare har tillsammans med en internationell forskargrupp undersökt hur vanligt folk världen över ser på miljöproblem och om de har några i sin vardag. Intervjuerna gav forskarna hopp – och en del kluriga lösningar.

Solpaneler på hus i Fiji — När byarna på Fiji byggdes upp efter cyklonen fick husen solpaneler. Det gjorde att man kunde ta bort dieselgeneratorerna som var dåliga ur flera aspekter. Foto: Victoria Wibeck.

–Det är inte hållbart att fortsätta leva som vi gör. Därför ville vi veta vilka miljöutmaningar människor i olika delar av världen ser i sin vardag och vad de drömmer om i framtiden, säger Victoria Wibeck, professor vid Linköpings universitet.Professor Victoria Wibeck vill veta hur vanligt folks miljöproblem ser ut. Foto David Einar

För att ta reda på detta har hon tillsammans med bland annat kollegorna Therese Asplund och Anna Bohman gjort intervjuer med människor världen över. De har pratat med vanligt folk i Boulder i USA, i Guangzhou i Kina, i Östergötland samt på öarna Fiji och Kap Verde. Bland annat ställde de frågorna: vad har du för miljöproblem i din vardag? Hur vill du att man handskas med problemen och hur ser du på framtiden?

–Om människor i Guangzhou får drömma om framtiden är det om ren luft och rent vatten, säger Anna Bohman som gjort intervjuerna i den kinesiska femmiljonersstaden som plågas svårt av föroreningar.

–När svenskarna tänker på framtiden och ett hållbart samhälle är det på livsstilsförändringar och ny miljövänligare teknik, säger Therese Asplund som gjort intervjuerna i Sverige.

Allmänheten runt om i världen har jätteintressanta berättelser om hur olika problem kan lösas.

Stadssilhuett Smog över staden Guangzhou i Kina. Om invånarna i Guangzhou får önska något för framtiden är det frisk luft. Foto Monica Westman Svenselius

Solpaneler gav många positiva effekter

Men det är ju politiker som fattar beslut om hur samhället ska ställas om för att bli mer hållbart. Spelar det då någon roll vad allmänheten tycker?

–Ja, vardagsberättelser avfärdas ibland med argumentet att allmänheten inte är tillräckligt insatt i miljöpolitik. Men, det är fel. Allmänheten runt om i världen har jätteintressanta berättelser om hur olika problem kan lösas, säger Victoria Wibeck.

Som exempel nämner hon den stora cyklon som drabbade Fiji år 2016. När byar byggdes upp igen fick husen solpaneler, vilket gjorde att man kunde ta bort dieselgeneratorerna som var dåliga ur miljösynpunkt – men som också brummade och förde oväsen.

–Med solpanelerna fick alla också ljus på kvällen vilket gjorde att barnen kunde plugga. Det här är lokala omställningar som man sällan hör om, och som vi här i Sverige kanske normalt inte menar när vi talar om tekniska lösningar, men som gör stor skillnad för människor, säger Victoria Wibeck.

Den tidigare forskningen om hållbara samhällsomställningar visar att förändringar på djupet inte bara handlar om praktiska förändringar som rätt teknik eller politiska strukturer. Det handlar också om en personlig nivå, som rör normer och värderingar.

– Ska en omställning av samhället komma till stånd krävs förändring på alla dessa nivåer, säger Therese Asplund.

Man påverkas som människa när man hör de här berättelserna från olika delar av världen. Det gör något med en.

Människor vill leva mer hållbart

Therese Asplund har intervjuat svenskar om deras syn på miljö. Foto David Einar

Resultatet från studien visar att i alla länder som intervjuer gjordes fanns önskan om förändring mot ett mer hållbart sätt att leva. Ny teknik sågs som viktigt för en samhällsomställning, men också ökad medvetenhet och utbildning. Deltagarna ansåg också att de själva som samhällsmedborgare var viktiga för att en förändring av samhället ska kunna komma till stånd.

En sak som forskarna förvånades lite över var att deltagare i alla länder ansåg att ett hållbart samhälle också handlar om gemenskap och tillhörighet.

–I berättelserna om urbanisering och uppkopplade liv kom också frågor om gemenskap upp. Det var existentiella frågor vi kanske inte räknat med. Vi såg något djupt allmänmänskligt i människors drömmar om framtiden– ingen vill vara ensam, säger Anna Bohman. Anna Bohman har intervjuat invånare i kinesiska Guangzhou. Foto David EinarDavid Einar

Studien har inte bara inneburit att forskarna fått kunskap om hur människor runt om i världen tänker kring samhällets förändring. Studien har också i viss mån förändrat forskarna själva.

– Man påverkas som människa när man möter alla de här berättelserna från olika delar av världen. Det gör något med en. Det har varit en ovanlig rapport att skriva, säger Victoria Wibeck.

–Ja, det är en fantastisk upplevelse att lyssna till människors berättelser ur vardagen. Jag har fascinerats av hur lika vi tänker världen över, säger Anna Bohman.

Den vetenskapliga artikeln:

Stories of Transformation: A Cross-Country Focus Group Study on Sustainable Development and Societal Change. Victoria Wibeck, Björn-Ola Linnér, Melisa Alves, Therese Asplund, Anna Bohman, Maxwell T. Boykoff, Pamela M. Feetham, Yi Huang, Januario Nascimento, Jessica Rich, Charles Yvon Rocha, Franco Vaccarino, Shi Xian. Sustainability 2019, 11, 2427. https://doi.org/10.3390/su11082427

Kontakt

Relaterat innehåll

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

Senaste nytt från LiU

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.