Sök på liu.se

Hur kan restflöden som stallgödsel och biogas revolutionera svensk matproduktion? Forskare vid Linköpings universitet utforskar cirkulära lösningar som kan minska importberoendet och skapa hållbara affärsmodeller för framtidens jordbruk.

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Olika aspekter av urban odling undersöks nu i ett forskningsprojekt.

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i sydafrikanska slumområden.

Kampradstiftelsen anslår drygt 13 miljoner kronor till tre forskningsprojekt om landsbygdsutveckling vid Linköpings universitet. Forskare vid LiU är även kopplade till ett projekt vid Jönköping University som också beviljas medel från stiftelsen.

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling.

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

Ett nytt svenskt samarbete med Sydafrika ska stärka globala forskningsfrågor och underlätta för forskare att få kontakt med varandra. På sikt planeras för forskningssamarbete bland annat inom klimat, sjukvård och utbildning.