Östersjön visar vägen för världshaven 

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar drabbar eller förväntas drabba världshavens kustområden. I Östersjön sker förändringarna i en hög takt samtidigt som Östersjöregionen visat att det går att vända en negativ utveckling. 

ÖstersjönÖstersjön Foto: iStock HarvepinoVid första anblicken kan Östersjöregionen verka ointressant för havsforskare som fokuserar på världshaven. Östersjön är relativt grund, har låg salthalt jämfört med oceanerna och en smal förbindelse med Nordatlanten. Men antagandet kan inte vara mer felaktigt, hävdar 26 forskare från sju länder i en artikel i tidskriften Science Advances.

Enligt forskarteamet kan Östersjön fungera som ett slags tidsmaskin, som hjälper havsforskare att bättre förutse kommande globala förändringar. Innanhavets lilla vattenvolym och det långsamma vattenutbytet med Nordatlanten gör att effekter förstärks och många processer och interaktioner sker med en högre hastighet än i andra hav.

Effekter förstärks i Östersjön

De framtida förändringar som förutspås för världshaven kan observeras i Östersjön redan idag. Världshaven har värmts upp cirka 0,5°C under de senaste 30 åren, medan Östersjöns vatten under samma tid värmts upp med hela 1,5°C. Andra förändringar är den tiofaldigt större utbredningen av syrefria bottnar i de djupa delarna av havet och de lägre pH-värdena - som i Östersjön regelbundet sjunker till nivåer som förväntas i de stora oceanerna först under nästa sekel.

Att förändringarna går snabbare i Östersjön än i övriga hav beror också på den intensiva användningen av havet och omgivande landområden. Nio länder gränsar direkt till Östersjön, alla högt industrialiserade och med tätt befolkade kustområden. Även det intensiva jordbruket och ett högt fisketryck påverkar.

Övervakning och samarbete underlättar

Östersjön är emellertid också ett av världens mest övervakade havsområden. Vetenskapliga observationer och mätningar av fysikaliska och biologiska processer har pågått sedan tidigt 1900-tal, och det finns en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan många av länderna i regionen. Den traditionen har lett fram till att EU har startat ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön, BONUS, med en forskningsagenda och en finansieringsform för regionen.
Carlo Navarra och Karin TonderskiKarin Tonderski med kollegan Carlo Navarra. Foto: Pia Molin
– Våra data utgör en bra bas för vetenskapligt grundade beslut kring resursanvändning i regionen – på en nivå som få regioner i världen kan uppvisa, säger Karin Tonderski, docent i ekologi vid Linköpings universitet och en av författarna till studien.

Östersjöländerna har tillsammans lyckats minska belastningen av näringsämnen sedan 1980-talet, och de har även lyckats vända minskningen av de stora rovdjurens populationer och bromsat överfiskningen.

Östersjön som modellregion

Utfiskning, uppvärmning, försurning, övergödning, syrefria bottnar och intensiv användning av kustvatten är fenomen som nu observeras i alla världshav.

– Förändringarna har varit extra dramatiska i Östersjön, men eftersom en del av problemen framgångsrikt har börjat åtgärdas där, kan regionen ses som en modellregion för vad som kan förväntas och vad man skulle kunna göra åt framtida utmaningar, säger Karin Tonderski.


The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean
. Reusch, T. H. B., J. Dierking, H. Andersson, E. Bonsdorff, J. Carstensen, M. Casini, M. Czajkowski, B. Hasler, K. Hinsby, K. Hyytiäinen, K. Johannesson, S. Jomaa, V. Jormalainen, H. Kuosa, S. Kurland, L. Laikre, B. R. MacKenzie, P. Margonski, F. Melzner, D. Oesterwind, H. Ojaveer, J. C. Refsgaard, A. Sandström, G. Schwarz, K. Tonderski, M. Winder, M. Zandersen (2018): Sci. Adv. 2018;4: http://dx.doi.org/10.1126/sciadv.aar8195

Deltagande institutioner:
GEOMAR Helmholtz Centrum för Marin Forskning, Kiel (Tyskland), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Norrköping (Sverige), Åbo Akademi, Åbo (Finland), Århus Universitet, Roskilde (Danmark), Sveriges lantbruksuniversitet, Lysekil (Sverige), Warszawa Universitet, Warszawa (Polen), Danmarks och Grönlands Geologiska undersökningar, Köpenhamn (Danmark), Helsingfors Universitet, Helsingfors (Finland), Göteborgs Universitet, Strömstad (Sverige), Helmholtz Centrum för Miljöforskning UFZ, Magdeburg (Tyskland), Åbo Universitet, Åbo, (Finland), Finlands miljöcentral (SYKE), Helsingfors (Finland), Stockholms Universitet, Stockholm (Sverige), Danmarks Tekniska Universitet, Kongens Lyngby (Danmark), Nationella Forskningsinstitutet för Marint fiske, Gdynia (Polen), Thuenen Institut för Östersjöfiske, Rostock, (Tyskland), Estlands Marina Institut, Tartu Universitet, Tartu (Estland), Luleås Tekniska Universitet, Luleå (Sverige), Thuenen Institut för Jordbruksekonomi, Braunschweig (Tyskland), Linköpings Universitet, Linköping (Sverige)

Artiklar och pressmeddelanden med liknande innehåll har skickats ut från såväl Göteborgs universitet i Sverige som internationellt via GEOMAR.

Kontakt

Fler nyheter från LiU