Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

27 april 2022

Karin Söderlund Leifler

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur
mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Det undersöker Geneviève Metson i ett forskningsprojekt, som också tittar närmare på de sociala aspekterna av urban odling.

Stadsodling - bara nytta eller också en risk?

Odling under luppen

Under tre år gör forskare fältstudier på stadsodlingar i Linköping och i Minneapolis i USA. De undersöker både hur näringsämnen, som fosfor och kväve, rör sig genom odlingssystemen, men också vilka positiva effekter människor upplever med urbana odlingsområden. Här behövs mer kunskap, som kan hjälpa samhällen att gå mot mer hållbara lösningar för mat-, vatten- och avfallssystem.

Dyk ner i forskningen

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Vad vet man i nuläget?

Forskargruppen har nyligen publicerat en översiktsartikel om kunskapsläget när det gäller näringsförluster till vattendrag vid stadsodling:

A Review of Nutrient Losses to Waters From Soil- and Ground-Based Urban Agriculture - More Nutrient Balances Than Measurements, Paulien C. H. van de Vlasakker, Karin Tonderski och Geneviève S. Metson, (2022), Front. Sustain. Food Syst., publicerad 25 mars 2022, https://doi.org/10.3389/fsufs.2022.842930

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Traktor som sprider gödsel över en åker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Senaste nytt från LiU

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.