Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

27 april 2022

Karin Söderlund Leifler

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur
mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Det undersöker Geneviève Metson i ett forskningsprojekt, som också tittar närmare på de sociala aspekterna av urban odling.

Stadsodling - bara nytta eller också en risk?

Odling under luppen

Under tre år gör forskare fältstudier på stadsodlingar i Linköping och i Minneapolis i USA. De undersöker både hur näringsämnen, som fosfor och kväve, rör sig genom odlingssystemen, men också vilka positiva effekter människor upplever med urbana odlingsområden. Här behövs mer kunskap, som kan hjälpa samhällen att gå mot mer hållbara lösningar för mat-, vatten- och avfallssystem.

Dyk ner i forskningen

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Vad vet man i nuläget?

Forskargruppen har nyligen publicerat en översiktsartikel om kunskapsläget när det gäller näringsförluster till vattendrag vid stadsodling:

A Review of Nutrient Losses to Waters From Soil- and Ground-Based Urban Agriculture - More Nutrient Balances Than Measurements, Paulien C. H. van de Vlasakker, Karin Tonderski och Geneviève S. Metson, (2022), Front. Sustain. Food Syst., publicerad 25 mars 2022, https://doi.org/10.3389/fsufs.2022.842930

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Traktor som sprider gödsel över en åker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Senaste nytt från LiU

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Pristagaren: "Genetik är lite som Vilda västern"

Colm Nestor har utsetts till 2025 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om genetiska förklaringar till varför autoimmuna sjukdomar och infektioner drabbar kvinnor och män i så olika grad.

Claudia Tazreiter berättar om sitt arbete.

Den migrerande professorn

Som barn på 1970-talet emigrerade Claudia Tazreiter från Österrike till Australien tillsammans med sin familj. Sedan drygt tre år är hon tillbaka i Europa. Nu som professor vid LiU. Det är inte en slump att hennes område är migration.