Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

27 april 2022

Karin Söderlund Leifler

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur
mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Det undersöker Geneviève Metson i ett forskningsprojekt, som också tittar närmare på de sociala aspekterna av urban odling.

Stadsodling - bara nytta eller också en risk?

Odling under luppen

Under tre år gör forskare fältstudier på stadsodlingar i Linköping och i Minneapolis i USA. De undersöker både hur näringsämnen, som fosfor och kväve, rör sig genom odlingssystemen, men också vilka positiva effekter människor upplever med urbana odlingsområden. Här behövs mer kunskap, som kan hjälpa samhällen att gå mot mer hållbara lösningar för mat-, vatten- och avfallssystem.

Dyk ner i forskningen

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Vad vet man i nuläget?

Forskargruppen har nyligen publicerat en översiktsartikel om kunskapsläget när det gäller näringsförluster till vattendrag vid stadsodling:

A Review of Nutrient Losses to Waters From Soil- and Ground-Based Urban Agriculture - More Nutrient Balances Than Measurements, Paulien C. H. van de Vlasakker, Karin Tonderski och Geneviève S. Metson, (2022), Front. Sustain. Food Syst., publicerad 25 mars 2022, https://doi.org/10.3389/fsufs.2022.842930

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Traktor som sprider gödsel över en åker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.