Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

27 april 2022

Karin Söderlund Leifler

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur
mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Det undersöker Geneviève Metson i ett forskningsprojekt, som också tittar närmare på de sociala aspekterna av urban odling.

Stadsodling - bara nytta eller också en risk?

Odling under luppen

Under tre år gör forskare fältstudier på stadsodlingar i Linköping och i Minneapolis i USA. De undersöker både hur näringsämnen, som fosfor och kväve, rör sig genom odlingssystemen, men också vilka positiva effekter människor upplever med urbana odlingsområden. Här behövs mer kunskap, som kan hjälpa samhällen att gå mot mer hållbara lösningar för mat-, vatten- och avfallssystem.

Dyk ner i forskningen

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Vad vet man i nuläget?

Forskargruppen har nyligen publicerat en översiktsartikel om kunskapsläget när det gäller näringsförluster till vattendrag vid stadsodling:

A Review of Nutrient Losses to Waters From Soil- and Ground-Based Urban Agriculture - More Nutrient Balances Than Measurements, Paulien C. H. van de Vlasakker, Karin Tonderski och Geneviève S. Metson, (2022), Front. Sustain. Food Syst., publicerad 25 mars 2022, https://doi.org/10.3389/fsufs.2022.842930

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Traktor som sprider gödsel över en åker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Senaste nytt från LiU

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.

Två nya masterprogram i världsledande materialvetenskap

Linköpings universitet är bland de främsta i världen på materialvetenskap. Hösten 2026 startar två nya masterprogram inom området. En mycket god arbetsmarknad väntar studenterna, både i industrin och akademin.