Hem

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

04 mars 2019

Monica Westman Svenselius

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i Sydafrikas slumområden. Våtmarker är naturens eget sätt att ta hand om och rena förorenat vatten.

Modell av konstruerad våtmark Fotograf: Karin Tonderski
Modell där vatten renas i en konstgjord våtmark.

I Sydafrikas fattiga kåkstäder är vatten en bristvara och det vatten man väl hämtat hem används till allt; tvätta frukt och grönsaker, tvätta kläder, bada barn och skura golv, innan det slutligen hälls ut på backen som gråvatten. På samma platser hamnar slaktrester och mänsklig avföring och några regelrätta avloppssystem existerar inte. Vattnet i brunnar och vattendrag är därför kraftigt förorenat och vattenburna sjukdomar som kolera sprids lätt.

Växter och grus

I ett projekt inom EU:s Water Joint Programming Initiative, ska nu en forskargrupp under ledning av forskare från The Centre in Water Research and Development vid Wits University i Sydafrika, bygga upp våtmarker i några av Sydafrikas slumområden. Speciella installationer görs där gråvattnet kan hällas ut. Gråvattnet rinner sedan genom den konstruerade våtmarken, en bädd av växter och grus, som på naturens eget vis tar hand om de värsta föroreningarna.

Samarbetspartners till Wits University är Helmholtz UFZ i Leipzig och Linköpings universitet. Karin Tonderski, docent i ekologi, har fått tre miljoner från Formas under tre år för att delta i projektet tillsammans med Genevieve Metson, bitr universitetslektor i teoretisk biologi vid LiU.

Fokus på genomförandet

– En viktig del av projektet är att undersöka själva genomförandeprocessen. Vi ska ta reda på vilka behov invånarna har, hur de blir involverade, hur systemet ska utformas för att Construction for a wetlandModell av renande våtmark. Foto Karin Tonderskivara användbart och hur ägandet och skötseln kan organiseras för att det långsiktigt ska fungera, berättar Karin Tonderski.

Projektet ”Lättillgängliga lösningar för gråvattenhantering i Sydafrikas slumområden”, URBWAT, ska nu konstruera ett system för våtmarker vid Alexandra, Gauteng. De ska även undersöka ett liknande projekt i Langrug, Stellenbosch där reningsvåtmarker för gråvatten har installerats tidigare, men inte utvärderats. Programmet har en budget på totalt 840 000 euro.

Forskning i fokus: Framtidens mat och dricksvatten

Rinnande vatten ur kran

Framsteg i jakten på okända ämnen i dricksvatten

När vi dricker ett glas vatten får vi i oss en okänd mängd biprodukter som bildas i reningsprocessen. Med avancerad teknik har forskare kunnat detektera nya ämnen – i unika kombinationer för varje vattenverk.
Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel.

Hållbar matproduktion och konsten att expandera naturen

Behovet av mat ökar stadigt. På kort sikt behövs bättre förutsättningar för lantbruket, på lång sikt behöver vi transformera samhället med hjälp av gröna tjänster. Tjänster som expanderar ekosystemet, enligt fyra LiU-forskare i företagsekonomi.

Forskning ekologi

En man sitter på marken framför ett träd.

Fjärilsforskare får Sveriges största lärarpris

Redan som sexåring började han samla på fjärilar. I lågstadiet visste han att han ville blir fjärilsforskare. Karl-Olof Bergman är läraren som tar studenterna och problemen ut i naturen. Nu belönas han med Sveriges största lärarpris.
Vildsvin.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.
Två unga kvinnor tar prover i en odling framför flervåningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.
Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.
Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.