04 mars 2019

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i Sydafrikas slumområden. Våtmarker är naturens eget sätt att ta hand om och rena förorenat vatten.

Modell av konstruerad våtmark
Modell där vatten renas i en konstgjord våtmark. Karin Tonderski

I Sydafrikas fattiga kåkstäder är vatten en bristvara och det vatten man väl hämtat hem används till allt; tvätta frukt och grönsaker, tvätta kläder, bada barn och skura golv, innan det slutligen hälls ut på backen som gråvatten. På samma platser hamnar slaktrester och mänsklig avföring och några regelrätta avloppssystem existerar inte. Vattnet i brunnar och vattendrag är därför kraftigt förorenat och vattenburna sjukdomar som kolera sprids lätt.

Växter och grus

I ett projekt inom EU:s Water Joint Programming Initiative, ska nu en forskargrupp under ledning av forskare från The Centre in Water Research and Development vid Wits University i Sydafrika, bygga upp våtmarker i några av Sydafrikas slumområden. Speciella installationer görs där gråvattnet kan hällas ut. Gråvattnet rinner sedan genom den konstruerade våtmarken, en bädd av växter och grus, som på naturens eget vis tar hand om de värsta föroreningarna.

Samarbetspartners till Wits University är Helmholtz UFZ i Leipzig och Linköpings universitet. Karin Tonderski, docent i ekologi, har fått tre miljoner från Formas under tre år för att delta i projektet tillsammans med Genevieve Metson, bitr universitetslektor i teoretisk biologi vid LiU.

Fokus på genomförandet

– En viktig del av projektet är att undersöka själva genomförandeprocessen. Vi ska ta reda på vilka behov invånarna har, hur de blir involverade, hur systemet ska utformas för att Construction for a wetlandModell av renande våtmark. Foto Karin Tonderskivara användbart och hur ägandet och skötseln kan organiseras för att det långsiktigt ska fungera, berättar Karin Tonderski.

Projektet ”Lättillgängliga lösningar för gråvattenhantering i Sydafrikas slumområden”, URBWAT, ska nu konstruera ett system för våtmarker vid Alexandra, Gauteng. De ska även undersöka ett liknande projekt i Langrug, Stellenbosch där reningsvåtmarker för gråvatten har installerats tidigare, men inte utvärderats. Programmet har en budget på totalt 840 000 euro.

Kontakt

Forskning i fokus: Framtidens mat och dricksvatten

Mer forskning i fokus

Forskning ekologi

Vildsvin.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

Två unga kvinnor tar prover i en odling framför flervåningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

fjällräv.

Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid LiU. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna.

Senaste nytt från LiU

Per Frankelius och Karolina Muhrman på en åker framför en jordbruksmaskin.

Nationellt kunskapsnav för jordbrukets digitalisering hamnar på LiU

Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Specialistkompetens med nytt masterprogram i socialt arbete

Med start hösten 2024 finns ett nytt masterprogram i socialt arbete på Campus Norrköping. Här förbereds studenter för att kunna arbeta med övergripande utvecklings- och förändringsprocesser och kvalificerade utredningar inom socialt arbete.