Doktoranden Paulien van de Vlasakker och forskningsassistenten Emmy Johansson tar prover i en stadsodling i Linköping. Foto Anna Nilsen Får du ett härligt pirr i magen av tanken på att skörda solmogna tomater? Vill du odla morötter i olika färger, främja den biologiska mångfalden eller byta tips med andra odlare? I så fall är du i gott sällskap.
Det växande intresset för att odla mat inne i stan kanske speglar ett ökat intresse för maten som vi stoppar i oss. Mer närodlat än det du själv sått som frö blir det knappast. Pandemin och krig i Europa kan också ha fått fler att vilja lära sig att odla en del av sin mat. I dag upplåter många städer plats på allmän mark för stadsodling. Dessutom har det funnits kolonilotter runt om i landet sedan slutet av 1800-talet. På senare år har intresset för dem skjutit i höjden.Geneviève Metson. Foto Magnus Johansson
– Stadsodling kan vara avkopplande och det kan förse oss med mat. Men det betyder inte att allt som sker på odlingsplatsen är positivt. En sak som vi i dag vet mycket lite om när det gäller odling i staden är hur näringsämnen rör sig på dessa platser, säger Geneviève Metson, universitetslektor vid Linköpings universitet, som leder ett forskningsprojekt om stadsodling.
Växter behöver näringsämnen som fosfor och kväve för att kunna växa och ge bra skörd. Men om näringen hamnar i våra vattendrag fungerar den som gödning för alger och cyanobakterier. Övergödningen av Östersjön är ett sådant exempel. Algblomning om somrarna och döda zoner, där vattnet innehåller lite eller inget syre alls, har orsakats av näringsläckage från människans aktiviteter på land, jordbruk och avloppsvatten. Stadsodling är en form av jordbruk , så det finns en risk att odling i staden bidrar till att överflödig näring hamnar på fel ställen och försämrar vattenkvaliteten. Men för att vi ska få veta om det är så behöver forskare undersöka frågan närmare.
– Det jag tycker är mest intressant och unikt med vårt projekt är att vi arbetar nära ihop med stadsodlare. Vi besökte gemensamhetsodlingar, koloniområden och några kommersiella stadsodlingar i Linköping och frågade om folk där ville vara med. De behöver inte ändra något de gör. Vi tar dem precis som de är. Vi vill bara mäta och ställa frågor och sedan delar vi våra resultat med dem, säger Geneviève Metson.Doktoranden Paulien van de intervjuar trädgårdsmästaren Olle Elfvin. Intervjuer som hon och Karin Tonderski, universitetslektor, har gjort med stadsodlare i Linköping visar att de ibland använder för mycket kväve och fosfor, men att det finns stora variationer i sätten att odla. Foto Anna Nilsen
Det här sättet att närma sig frågan kan ge en mer realistisk bild av hur folk faktiskt gör, vilket är en viktig skillnad jämfört med när forskare gör kontrollerade experiment. Odlarna som deltar gör på olika sätt när de odlar. Stadsodlarna djupintervjuas om sina odlingstekniker, hur mycket och vilken näring de använder i sin odling, hur mycket de skördar och om sina upplevelser av stadsodling. Forskarna har också installerat flaskor under odlingsbäddarna där vatten som runnit genom jorden samlas upp. Under odlingssäsongen samlar de in vattnet från flaskorna varje vecka och mäter halterna av kväve och fosfor. En gång per år tar de prover av jorden för att mäta hur mycket näring den innehåller.
– Det handlar inte bara om hur mycket vi gödslar, utan näringsämnena påverkas av många faktorer. Det blir skillnad beroende på vilka grönsaker och grödor du odlar, hur du vattnar, om du täcker jorden på vintern och mycket mer.
Geneviève Metson har tidigare medverkat i studier i Kanada och USA som visat att stadsodlare ofta gödslar med mer näring än växterna som de odlar kan använda.
– En bra sak som stadsodlare gör är att de ofta använder sig av näringskällor som kompost, gödsel från djur och utspädd mänsklig urin. Vi behöver återvinna näringsämnena, så det är mycket bra att använda dessa källor. Men om vi tillsätter för mycket näring finns en risk att den hamnar i vattendragen. Så vi har en aning om att det kan finnas ett problem här, men vi måste mäta det för att veta säkert.Geneviéve Metson samlar vatten från flaskor som forskarna har installerat under odlingsytorna. Foto Magnus Johansson
I år är det tredje och sista året som forskarna gör mätningarna. När analyserna är klara hoppas Geneviève Metson att resultaten ska ge en bättre förståelse av vad som faktiskt händer med näringsämnena på de här platserna som är en del av städernas gröna infrastruktur. Hon och hennes forskargrupp vill också få en bild av motivationen bakom olika sätt att odla och hur miljön påverkas.
– Stadsodling ligger i skärningspunkten mellan städer, hållbarhet och hantering av näringsämnen. Jag ser verkligen fram emot att se hur stadsodling kan vara en katalysator för mer hållbar matproduktion och vattenskötsel.
