EU-forskning ger Östersjön en chans

Belastningen av näringsämnen på Östersjön har minskat, men kommer att öka igen som resultat av den globala uppvärmningen. Fyra av EU:s forskningsprogram samlades till slutkonferens för att ta reda på vad vi kan göra mer.

Jonathan Winsten från Winrock International Institute of Agricultural Development, USA, var en av huvudtalarna vid konferensen. Här tillsammans med LiU:s Tina Schmid Neset.Jonathan Winsten från Winrock International Institute of Agricultural Development, USA, var en av huvudtalarna vid konferensen. Här tillsammans med LiU:s Tina Schmid Neset. Foto: Siergiej Kanarski– Belastningen på Östersjön har minskat ordentligt sedan 1990-talet, men minskningen har planat ut och det är först om 30 år vi ser effekterna. Klimatförändringarna kommer också att öka läckaget av näringsämnen till Östersjön, enligt SMHI:s modeller, säger Karin Tonderski, docent i ekologi vid Linköpings universitet, som lett BONUS Miracle, ett av de fyra BONUS-projekt som nu haft sin gemensamma slutkonferens i Gdansk i Polen.

Deltagare från 12 länder

Konferensen samlade 126 deltagare från 12 länder, engagerade i något av BONUS-projekten Go4Baltic, Soil2sea, Balticapp och Miracle, som alla tagit upp olika aspekter av läckaget av näringsämnen till Östersjön.

– De lågt hängande frukterna har vi plockat, det som är enkelt och relativt billigt att göra har vi gjort, nu handlar det om att förstå var ytterligare insatser gör mest nytta för att få fina vatten och en friskare Östersjö. Våra fyra olika forskningsprojekt har därför fokuserat på att ta fram scenarier för framtiden och ta reda på vad och hur vi kan göra mer, säger hon.

I projekten använder forskarna ett ekonomiskt analysverktyg som även tar hänsyn till andra värden än en minskad belastning av näringsämnen. En åtgärd som exempelvis minskar erosionen från åkrar kan också medföra att man gynnar den biologisk mångfalden och ökar rekreationsmöjligheterna.

Karin Tonderski, här i talarstolen, var värd för några av konferensens höjdpunkter. Karin Tonderski, här i talarstolen, var värd för några av konferensens höjdpunkter Foto: Jadwiga Subczyńska– Verktyget har blivit ett bra underlag för dialog i områden där problemen med exempelvis övergödning och översvämningar har skapat konflikter. Vi har kunnat visa och visualisera vad olika förslag till lösningar innebär och vilka åtgärder som ger nyttor i form av exempelvis bättre fiske och renare bad- och dricksvatten, säger Karin Tonderski.

Fyra områden med problem

I BONUS Miracle, där även Tina Schmid Neset och Carlo Navarra, Tema Miljöförändring, är verksamma, har de granskat fyra områden där forskarna vet att det finns problem både med övergödning och översvämningar. Det gäller Helge å i Sverige, Reda i Polen, Selke i Tyskland och Berze i Lettland. Syftet var att genom möten mellan forskare och de boende i respektive område skapa ett lokalt engagemang. Forskarna sökte efter lokala initiativ och ville veta hur kraften i det lokala engagemanget kan utnyttjas.

– Det var också spännande att upptäcka att det vi trodde var det stora problemet inte alltid upplevdes så av de boende i området. Runt Helge å exempelvis var de boende mest bekymrade över brunfärgningen av vattnet och i Selke var det den biologiska mångfalden och vattendragets ekologiska status som intresserade mest. Problemen de såg skapade ett stort engagemang och vi fick in ett antal idéer att simulera och visa effekterna av, berättar hon.

Ett resultat till av slutkonferensen är att det inte finns en lösning som passar alla.
Behovet är därför stort av ett ökat deltagande av lokala aktörer för att få fram planer och åtgärder för att minska transporten av näringsämnen. I några områden är det också möjligt att ta hjälp av ekosystemtjänster - naturens egna processer, medan förutsättningarna är sämre på andra platser.

Vi kan göra mer

Ett viktigt resultat är också att vi har stora möjligheter att påverka utvecklingen. Men det behövs både effektiva regelverk som gör det möjligt med ett ökat lokalt deltagande och policys som leder till att människor ändrar attityder och beteenden.

– Nästa steg är att vi behöver ta fram konkreta handlingsplaner och hitta metoder att frigöra pengar för att genomföra dem. Vi har exempelvis sett hur ekonomiska resurser frigjorts lokalt när man har gemensamma och engagerande mål, säger Karin Tonderski.

BONUS-programmen, Science for a better future of the Baltic Sea Region, finansieras gemensamt av de åtta medlemsländer i EU som finns runt Östersjön samt med pengar från EU:s sjunde ramprogram.
Läs mer http://bonus2018.eu

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer om BONUS Miracle
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll