Lockades till LiU av cykling och miljöforskning

2011 kom Emily Rodriguez från USA till Linköping. Hon tog en masterexamen i miljövetenskap och jobbade sedan i Rom, New York och Bryssel innan hon återvände till Linköpings universitet. Nu skriver hon sin doktorsavhandling om hur Sverige kan minska koldioxidutsläppen.

Emily Rodriguez skriver sin avhandling om bio-CCS, en teknik som skulle kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp.    Anna Nilsen

Ett av skälen till att Emily Rodriguez valde att flytta till Linköping var att hon tycker om att cykla. 

–  När jag studerade på universitetet i USA tävlade jag i cykling. Jag letade utbildning i Sverige och kollade på universiteten i Linköping, Lund och Uppsala. Jag tyckte att Linköping verkade trevligt och upptäckte att där fanns en ganska stor cykelklubb som jag kontaktade. 

Det var förstås inte bara utomhusaktiviteter som drog. Emily Rodriguez hade läst miljövetenskap på Whitman College i delstaten Washington. Det ämnet ville hon fortsätta med och den utbildning som hon tyckte passade bäst var masterprogrammet ”Science for Sustainable Development” vid institutionen för Tema. 

Hon tog examen och därpå följde jobb i Rom, New York och Bryssel innan hon återvände till Linköpings universitet för att doktorera.

–  Det var min handledare som frågade om jag ville komma tillbaka och doktorera. Jag har alltid tyckt att det skulle vara spännande att göra det och när möjligheten dök upp tänkte jag att det är bäst att passa på.  

Teknik som kan hjälpa

Hennes avhandlingsämne är kopplat till klimatförändringarna och handlar om hur man i Sverige ska minska koldioxidutsläppen i framtiden.  

–  Drygt hälften av den stora punktutsläppen av koldioxid i Sverige kommer från användning av biomassa, alltså från sådant som massa- och pappersindustrier, energibranschen och sopförbränning.   

I sin forskning tittar hon särskilt på en teknik som heter bio-CCS (bioenergy with carbon capture and storage). Först avskiljs koldioxiden från en industriell process. Koldioxiden transporteras därefter, med fartyg eller via rörledningar, till en lagringsplats. Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 och den här tekniken skulle kunna hjälpa till att nå fram dit. 

Möjligt att få "negativa utsläpp"

Att använda bio-CCS skulle öppna för möjligheten att få så kallade ”negativa utsläpp”. 

–   Ett träd tar under sin levnad upp koldioxid, när man sedan förbränner trädet så går den koldioxiden upp i atmosfären. Det blir alltså ett nollutsläpp. Men om man, när man bränner trädet, avskiljer och lagrar koldioxiden, så blir det ett negativt utsläpp om man tittar på hela cykeln. 

Bio-CCS-tekniken är dyr och passar därför bäst att använda vid stora punktutsläpp, alltså stora industrier. Sverige har ganska många sådana vilket innebär bra förutsättningar för bio-CCS. 

–   I min forskning tittar jag på potentialen för den här tekniken från svenska industriaktörers synvinkel. Jag har gjort intervjuer med folk inom industrin och försöker förstå hur de förhåller sig till bio-CCS. Känner de till tekniken och ser de en möjlig framtid för den?   

Krävs statligt stöd och gynnande lagstiftning

Hon har kommit fram till att inom industrin finns god kännedom om bio-CCS-tekniken, men att många ser det som viktigare att minska de fossila utsläppen.  

–    Inom till exempel pappersindustrin är många stolta över att de bara använder en mindre andel fossila bränslen. För en energiomställning är det viktigt att minska på fossila utsläpp men det finns vissa ställen där det är väldigt svårt att göra det och därför kan också en lösning som bio-CCS behövas.

För att Bio-CCS-teknik snabbt ska kunna användas i Sverige krävs förmodligen statligt stöd och gynnande lagstiftning, anser Emily Rodriguez. 

Internationell miljö på Tema

Perspektivet i hennes avhandling är tvärvetenskapligt. 
–  Mest använder jag mina kunskaper i sociologi men i det miljövetenskapliga program jag läste i USA ingick en hel del kemi, fysik och biologi. Det är ämnen jag har nytta av i min forskning.

Emily Rodriguez får också hjälp av Forskarskola Energisystem som hon är en del av. Där träffas tio doktorander, som alla forskar inom energisektorn, men som har olika utbildningsbakgrund. 

Hon säger att hon trivs i den internationella miljön på Tema, även om hon kan sakna Bryssels uteliv.  Cyklar gör hon fortfarande.

– Jag har slutat tävla för länge sedan, men jag ger mig gärna ut på vägarna, ibland med några kollegor från Tema. 

KontaktVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll