29 maj 2024

Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.
Stockholm har valt en väg mot mot klimatmålet utan debatt och utan alternativ, enligt forskarna. Tomas Ragina

– Stockholm har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Samtidigt finns ju en sorts uppgivenhet också. Då kommer den här nya tekniken som ett hoppingivande löfte. Och det är väl kanske det som gör att det inte finns någon kritisk diskussion överhuvudtaget, säger forskaren Alexander Olsson vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet.

Energibolaget Stockholm Exergi investerar i ny teknik för att fånga in koldioxid från kraftvärmeanläggningen Värtaverket. Potentiellt skulle 800 000 ton kunna tas bort per år för att sedan lagras i berggrunden.

Porträtt av Alexander Olsson.Eftersom kraftvärmeverket eldas med biobränsle skulle det betyda att koldioxid försvinner ur kretsloppet. Dessa så kallade minusutsläpp kan sedan kvittas mot andra utsläpp som politikerna bedömer inte går att påverka. Slutresultatet skulle bli att Stockholms nettoutsläpp blir noll eller till och med negativa. Men det finns många osäkerhetsfaktorer.

Varken debatt eller alternativ

Tillsammans med kollegor vid Tema Miljöförändring har Alexander Olsson intervjuat tretton politiker och tjänstemän i Stockholm för att höra hur de resonerar. De har också analyserat debatter som förts i kommunfullmäktige 2015–2023. Slutsatserna presenteras i en artikel i Energy Research & Social Science.

En sak är tydlig, enligt forskarna. Varken i intervjuer eller debattprotokoll framkommer något större ifrågasättande av den utstakade vägen till klimatmålet, som i väldigt hög grad baseras på stora minusutsläpp vid Värtaverket. Det tycks också saknas en alternativplan.

– Det betyder att Stockholms klimatmål är helt och hållet beroende av den här anläggningen och möjligheten att lagra koldioxid. Det finns ingen plan B. Det är en väldigt, väldigt riskfylld portfölj om man ska prata finanspråk, säger Alexander Olsson.

Teknikens frestelser

De lokala beslutsfattarna upplever att mycket av klimatpolitik och utsläpp ligger Bilar i kö på motorväg.bortom deras möjlighet att påverka, menar forskarna. Att genom egna beslut kunna trolla bort stora mängder koldioxid blir då en tilltalande tanke. Möjligheten att få ligga i teknikens framkant och vara en förebild för andra städer lockar också.


Då är det frestande att bortse från att tekniken kanske inte fungerar som tänkt eller att genomförandet kan försenas. Det finns inga färdiga lösningar för hur koldioxiden ska transporteras och slutförvaras eller svar på hur stora mängder som kan tas om hand. Dessutom finns stora miljörisker med den planerade mellanlagringen av koldioxid i Värtahamnen. Nästan inget av det här nämns i intervjuerna eller i debatten.

Vi tror ju inte att det blir bättre av att man inte är kritisk.

I skenet av den nya teknikens löften riskerar dessutom alternativa åtgärder att te sig mindre viktiga. Till exempel har Stockholms tidigare satsning på att lagra koldioxid i biokol kommit i skymundan, konstaterar forskarna. Man riskerar också glömma diskussionen om vilka utsläpp som faktiskt går att påverka lokalt.

Till exempel vill Stockholm bygga en ny anläggning för förbränning av sopor. Det skulle ge ökade koldioxidutsläpp, men det lyfts inte fram som ett problem av de intervjuade beslutsfattarna, vilket kan bero på de stora förhoppningarna på infångningen vid Värtaverket. 

Forskarnas råd

Forskarnas råd är att sätta separata mål för hur mycket koldioxid som ska fångas in, respektive hur mycket utsläppen ska minska från avfallsförbränning och trafik. Det kommer att göra det tydligare vilka åtgärder som fungerar och inte, menar de. Målen bör också kompletteras med en riskanalys som tittar på sannolikheten för att en åtgärd lyckas. Det skulle göra att behovet av alternativa metoder kommer upp i ljuset.

– Vi tror ju inte att det blir bättre av att man inte är kritisk, utan vi tror ju att det är en viktig del av en demokratisk process och att besluten blir bättre om det finns en bredare debatt, säger Alexander Olsson.

Studien har finansierats av Energimyndigheten och Formas.

Kontakt: Alexander Olsson, 070-662 22 10, 08-608 54 09, alexander.olsson@liu.se

Artikel: Forerunner city or net-zero opportunist? Carbon dioxide removal in Stockholm, residual emissions and risks of mitigation deterrence, A Olsson, E Rodriguez, A Hansson, S Jansson, M Fridahl, publicerad online 2 maj 2024, doi: 10.1016/j.erss.2024.103567

Fler nyheter

Forskning

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.