I Sverige finns det stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS, vid biobränsleeldade kraftvärmeverk och pappersbruk. Utmaningen är att det är kostsamt och att företag i dagsläget inte tjänar något på det. Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppdrag att sjösätta ett statsfinansierat stödsystem för bio-CCS med start 2022.
I en rapport från Linköpings universitet och RISE presenteras hur olika aktörer (näringsliv, nationell förvaltning och politik) som berörs av bio-CCS ser på ett nytt stödsystem.
– Det finns en stark drivkraft hos olika aktörer vad gäller bio-CCS just nu, som ett stödsystem kan fånga upp. Men vissa saker behöver lösas. Exempelvis att anläggningar för koldioxidlagring kräver långsiktig finansiering, men i statsbudgeten saknas en tradition av att skriva kontrakt för långsiktiga stöd, säger Mathias Fridahl, universitetslektor vid Linköpings universitet och rapportens försteförfattare.
Rapporten visar att aktörerna vill att det statliga stödet ska bygga på så kallad omvänd auktion. Detta har också varit Energimyndighetens förslag. Omvänd auktion är, som namnet antyder, en slags omvänd budgivning, där företag anger hur mycket de vill ha betalt för att fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. De lägsta buden vinner auktionen och får sedan en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.
Bland företagen i rapporten finns det ett stort intresse att bygga anläggningar för bio-CCS och att delta i en auktion redan 2022. Det betyder att om stödsystemet sjösätts 2022, som regeringen föreslagit, skulle de första anläggningarna kunna vara i drift år 2025–2026.
