Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader. Det visar en LiU-studie från Institutet för analytisk sociologi (IAS).
Studien visar att en mer blandad skolmiljö kan gynna alla elevers utbildningsval.
− Vi såg att elever från olika bakgrunder påverkades olika, vilket inte har undersökts lika mycket tidigare. Studien visar hur viktigt det är att minska skolsegregationen för att få större samhällsnytta. Resultaten kan också ge värdefulla insikter för att utforma utbildningspolitik som gynnar jämlikhet och akademisk framgång för alla elever, oavsett bakgrund, säger Erik Rosenqvist, biträdande universitetslektor.
Analysen bygger på svenska registerdata från alla niondeklassare mellan 2013 och 2017. Erik Rosenqvist har tillsammans med Maria Brandén, biträdande professor, studerat hur elevernas ambitioner och deras val av utbildning påverkas av socioekonomisk bakgrund och av kamraterna.Erik Rosenqvist, biträdande universitetslektor vid Institutet för analytisk sociologi (IAS)Fotograf: Thor Balkhed
− Det handlar om att jämföra sig med andra. Om jag har många väldigt duktiga klasskamrater runt mig kan jag känna mig mindre duktig själv. Om andra får A i allt och jag bara får C, då tappar jag nog lite av självförtroendet, säger Erik Rosenqvist.
Studien visar bland annat att elever från högre socioekonomiska grupper kan påverkas negativt om de har många högpresterande kamrater. Dessa elever jämför sig ofta med sina kamrater. De kan då känna att de inte når samma nivå, vilket minskar deras självförtroende. Det kan i sin tur minska viljan att välja högskoleförberedande program.
Självförtroende
Elever som har många lågpresterande kamrater är mer benägna att välja högskoleförberedande program på gymnasiet, i stället för yrkesprogram. Detta gäller även om eleverna själva har en låg eller hög socioekonomisk bakgrund.
− En förklaring kan vara att eleverna känner sig duktiga i en grupp med lågpresterande kamrater, vilket stärker deras självförtroende.
Skolkamraters föräldrar
En annan viktig upptäckt är att elever från lägre socioekonomiska grupper är mer benägna att söka till högskoleförberedande program om de har många skolkamrater med högutbildade föräldrar. Detta kan bero på att dessa elever får fler positiva förebilder, vilket kan öka deras egna ambitioner och förväntningar på utbildning.
Den sortens positiv påverkan är dock svagare eller till och med negativ för vissa grupper från högre socioekonomiska bakgrunder. Enligt forskarna kan det bero på en känsla av ökad konkurrens och press att prestera. Vilket i stället kan leda till att de avskräcks från att söka till högskoleförberedande program.
Omedvetna val
− Forskningen visar hur vi ibland omedvetet påverkas av människor omkring oss. Det väcker frågan om jag verkligen vill välja det här, eller om det är något jag gör för att jag känner att andra förväntar sig det av mig. Genom att tänka på det här kan både elever och föräldrar fatta mer medvetna beslut om utbildning, säger Erik Rosenqvist.
Studien visar vikten av att förstå mekanismerna bakom elevers utbildningsbeslut och hur socioekonomiska faktorer − som familjens ekonomi och föräldrarnas utbildningsnivå − påverkar deras akademiska ambitioner.
Skolsegregation kan förstärka dessa effekter och påverka elevernas framtidsutsikter. Resultaten visar att en mer blandad skolmiljö kan gynna alla elevers utbildningsval.Skolsegregation påverkar elevernas framtidsutsikter.
− Jag tror att forskningen kan hjälpa både för enskilda elever och föräldrar, men också för att utveckla politiska riktlinjer. Den är särskilt viktig för att visa hur skolsegregation kan påverka elevernas framtid, säger Erik Rosenqvist.
Genom att skapa en mer inkluderande och mindre segregerad skolmiljö kan skolor bidra till att minska de negativa effekterna av socioekonomiska skillnader och höja ambitionerna för alla elever. Skolor med en blandad sammansättning av elever kan därför minska ojämlikheter i utbildningsval.
