07 december 2021

Maria Brandén och Andrea Fried har fått finansiering från Vetenskapsrådet för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Cyberattacker och vaccinbenägenhet är det som ska studeras.

Syftet med projektbidraget är att forskare ges frihet att själva formulera forskningsidé, metod och utförande, samt att lösa en definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid. Detta anslag syftar till att stärka svensk forskning med inriktning mot samhällelig beredskap och säkerhet, inklusive cyber- och informationssäkerhet.

Jag bearbetar fortfarande beslutet, men det här är förstås först och främst ett mycket lyckligt ögonblick. De flesta forskare känner till ansökningshanteringssystemet PRISMA och hur det känns när man måste öppna den för att få reda på finansieringsbeslutet. Den ansträngning och lärandeprocess som ligger bakom alla nekade ansökningar ska inte underskattas, säger Andrea Fried, biträdande professor och docent i företagsekonomi.

Hantering och förebyggande av cyberattacker

En kvinna sitter vid skrivbordetAndrea Fried, biträdande professor och docent i företagsekonomi.

Andrea Fried vid Avdelning för företagsekonomi tilldelas närmare fem miljoner kronor för projektet ”Konstruerandet och organisering av digitalt ansvar - en studie av svenska företag”. Cybersäkerhet är en viktig fråga både för forskning och praktik, men man vet för lite om hur företag hanterar cyberattacker, om roller, skyldigheter och rättigheter i en kris. 

—  Jag ser verkligen fram emot den akademiska friheten att forska om detta hetta ämne i hjärtat av digitaliseringen tillsammans med Svjetlana Pantic Dragisic och en doktorand, säger Andrea Fried.

Projektet kommer att fokusera på hur organisationer hanterar och förebygger cyberattacker, samt bidra till modernisering och konsolidering av regelverk.

— Anslaget ger oss möjlighet att vidareutveckla forskningsområdet bolagsstyrning vid Linköpings universitet. Vi kommer titta på företagsansvar för cybersäkerhet och hållbarhet som en del av allmän policy. Men också frågor om organisatoriska avvikelser från standarder, lagstiftning och transnationella föreskrifter kommer att tas up i projektet, avslutar Andrea Fried.

Segregation, sociala nätverk och vaccinbenägenhet

Maria Brandén vid Institutet för analytisk sociologi tilldelas drygt fyra miljoner kronor för att studera sambandet mellan vaccinskepsis och segregation och sociala nätverk. Projektet kommer undersöka hur sociodemografiska egenskaper, sociala nätverk och sammanhang formar människors vaccinationsbenägenhet.

Maria Brandén, föreståndare IAS.Maria Brandén, föreståndare IAS.

— Svenska registerdata kommer användas för att studera det. Vi ska kolla på båda vaccinationer i största allmänhet och på covid-vaccinering, säger Maria Brandén biträdande professor och docent i analytisk sociologi.

Projektet är ett samarbete mellan flera forskare vid Linköpings universitet. Doktorand Emanuel Wittberg har varit drivande i att utforma projektet men även Peter Hedström och Martin Arvidsson vid Institutet för analytisk sociologi samt Richard Öhrvall vid Centrum för kommunstrategiska studier ingår i studien.

— Jag tror det kommer bli jättespännande, jag känner åtminstone inte till någon studie som har studerat vaccinationsbenägenhet på det här sättet tidigare, avslutar Maria Brandén.

Korta fakta om utlysningen 

Över 113 mkr

Vetenskapsrådet beviljade totalt över 113 miljoner kronorför åren 2021-2024. 

103

Antal ansökningar 

22

Antal beviljade bidrag 

Kontakt

Organisation

Finansiär

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.