In- och utflyttning
Alex Giménez de la Prada.
I avhandlingen Local Social Exposure and Inter-Neighborhood Mobility undersöker Alex Giménez de la Prada segregationen i Sverige 1998–2017 och hur majoritetsbefolkningen flyttat ut från olika områden när etniska minoriteter flyttat in. Undersökningen bygger på svenska befolkningsregister för främst Stockholm men även övriga delar av landet under den aktuella 20-årsperioden.
Avhandlingen visar ett litet, men ändå statistiskt signifikant, samband mellan inflyttning av etniska minoriteter och utflyttning bland majoritetsbefolkningen. Samtidigt finns en tydlig gräns vid fem-tio procent för minoriteten, är andelen mindre än så märks ingen påverkan alls.
– Benägenheten att flytta ökar sedan upp till en andel på 20–25 procent. Jämnt fördelade områden, 50–50, är mycket sällsynta i Sverige, säger Alex Giménez de la Prada och tillägger att de studerade områdena är så små som 100 gånger 100 meter.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att helt andra faktorer påverkar människors beslut att flytta mycket mer, som ändrade familjeförhållanden, nytt jobb eller studier. Min forskning handlar också om statistiska genomsnitt och beteenden hos grupper, inte om individer.
Påverkar varandra
Underökningen visar också att andra människors beslut att flytta påverkar det egna beslutet. Flyttar någon man känner i majoritetsbefolkningen, eller känner igen, ökar sannolikheten att man själv gör det. Den fysiska närheten mellan majoritet och minoritet spelar också stor roll – är avståndet mellan två individer större än 300–500 meter märks ingen påverkan alls.
Den tydliga geografiska begränsningen gör att Alex Giménez de la Prada menar att mycket av tidigare forskning, och debatt, om segregation hamnat snett. Det går inte att nöja sig med de administrativa gränserna för ”stadsdel” eller ”bostadsområde” (eller ”neighborhood” på engelska), utan området måste definieras mer exakt än så.
– De administrativa områdena blir ofta alldeles för stora och människor kan påverkas på helt olika sätt inom ett så stort område. Tidigare har man ofta antagit alla påverkats på samma sätt, säger Alex Giménez de la Prada som själv utgått från betydligt mindre geografiska enheter.
Stabilitet nyckelord
Också tiden för en etnisk förändring av ett område spelar roll för beslutet att flytta eller inte. En av artiklarna i avhandlingen behandlar tiden efter flyktingkrisen 2015 och visar att tillfälliga asylboenden inte orsakat någon utflyttning bland majoritetsbefolkningen. En visst sådan uppstår dock när asylsökande fått uppehållstillstånd och själva kan skaffa bostad i ett område.
I det fallet uppkommer utflyttningen trots att antalet personer från den etniska minoriteten kan vara betydligt mindre än vid ett asylboende.
– Stabilitet är ett nyckelord. Det spelar stor roll om man uppfattar den etniska förändringen som tillfällig eller permanent, säger Alex Giménez de la Prada.
Vet inte varför
I undersökningen har han så långt det går uteslutit övriga faktorer som kan påverka att människor flyttar. Ett sätt att göra det är att jämföra individer som är så lika som möjligt på alla punkter utom en: inflyttning av etniska minoriteter. Några faktorer som jämförs är till exempel kön, ålder, inkomst och utbildningsnivå.
Däremot säger avhandlingen ingenting om varför människor väljer att flytta. Forskningen visar tydliga statistiska flyttmönster, men avslöjar inte enskilda individers tankar och överväganden. Det kan bero på att den som flyttar inte vill bo nära människor från en etnisk minoritet, men det kan också bero på att hen helst vill leva nära andra medlemmar ur majoritetsbefolkningen.
– Det kan också vara helt andra faktorer med koppling till invandring, som ekonomiskt välstånd och skolans kvalitet, säger Alex Giménez de la Prada.
Fotnot: Alex Giménez de la Prada tillhörde den första gruppen av doktorander som antogs på Institutet för analytisk sociologi, IAS, och blir den första som doktorerar i ämnet analytisk sociologi.
