05 oktober 2023

Människor på olika inkomstnivåer bor i allt högre grad i skilda områden. Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i inkomstsegregation i Sverige undersökts över nästan 30 år. Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.

Porträtt av Selcan Mutgan.
Selcan Mutgan har undersökt ökningen av inkomstsegregation i Sverige mellan 1990 och 2017. Jonas Roslund

De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt tredubblats. Skillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.

Från USA är det känt att ökad ojämlikhet i inkomst går hand i hand med en ökad uppdelning av var man bor, så kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och hennes kollega Jonathan Mijs vid universitet i Boston har undersökt om samma sak också gäller i ett europeiskt land som Sverige.

–Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer, brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan.

Karta som visar inkomstskillnader mellan stadsdelar i de tre storstäderna 2017 och 2019.En bild över ökade inkomstskillnader i storstadskommunerna. Den visar hur inkomsterna i olika bostadsområden skilde sig från medianinkomsten i kommunen räknat i procent 1990 respektive 2017.  

I en artikel i publikationen Sociological Science beskriver forskarna resultatet av sin undersökning. Med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån har de analyserat vad alla invånare i Sveriges 231 större kommuner tjänade och i vilka områden de bodde under åren 1990–2017. En mer ingående granskning har gjorts av utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Störst skillnad för personer med barn

Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation är nästan lika hög i Sverige som i USA. Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna är statistiskt säkerställd.
I storstäderna är det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förändrats under 30 år. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjänar allra minst är också i stort sett den samma.
Den stora skillnaden är för personer på inkomstnivån strax däröver. De bor alltmer sällan i samma områden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.

Porträttbild på Jonathan Mijs från universitetet i Boston.Jonathan Mijs är biträdande professor i sociologi vid universitetet i Boston. Mest märkbar är förändringen för personer med barn. Där har inkomstsegregationen tredubblats mellan 1990 och 2017, jämfört med en dryg fördubbling för personer utan barn. 

Selcan Mutgan tror att det kan ha att göra med hur föräldrar väljer skola till sina barn. Föräldrar i högre inkomstklass har råd att flytta närmare de skolor som de vill att deras barn ska gå på, medan föräldrar med lägre inkomster har färre valmöjligheter.

Svårt för invandrare att flytta

Men forskarna har också undersökt hur inkomstsegregationen förändrats inom gruppen infödda svenskar respektive inom gruppen icke-västerlänningar. Det visar sig att även om ojämlikheten när det gäller inkomst ökat på samma sätt i bägge grupperna, så är inkomstsegregationen lägre inom den icke-västerländska gruppen. Med andra ord flyttar de inte när de får högre inkomst, vilket skiljer Sverige från ett land som USA.

–Det kan bero på hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det är allt svårare att hitta bostäder till överkomliga priser, särskilt för invandrare som vanligtvis tjänar mindre än infödda svenskar, säger Selcan Mutgan.

Men de närmare orsakerna till förändringen i inkomstsegregation måste undersökas mer, enligt forskarna. Att det borde vara en varningsklocka för politiker både i Sverige och utomlands är de överens om.

–Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger Jonathan Mijs.

Artikel: Income Inequality and Residential Segregation in “Egalitarian” Sweden: Lessons from a Least Likely Case, Selcan Mutgan, Jonathan Mijs (2023), Sociological Science, publicerad online 11 maj 2023, doi: 10.15195/v10.a12

Mer forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.