I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget? Vilka är deras erfarenheter, vilka fördelar och nackdelar finns? I den här serien intervjuar vi åtta medarbetare, två från varje fakultet.
I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.
Att undervisa digitalt fungerar hyggligt, men kontakten med studenterna är svår att ersätta. Det säger Mattias Ekstedt, överläkare och universitetslektor, och tillägger att han längtar efter vaccinet.
Vi måste hålla lågan uppe. Det säger Camilla Forsberg, universitetslektor i utbildningsvetenskap, om att arbeta hemifrån under pandemin. Hon tipsar om virtuella arbetsgrupper där medlemmarna hjälper varandra att komma framåt med skrivandet.
En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.
"Det digitala arbetssättet öppnar nya möjligheter, vi har lärt oss mycket om hur tekniken kan utnyttjas." Det säger Eva Lövbrand, biträdande professor vid Tema Miljöförändring, om att forska i distansläge. Men det finns klara nackdelar också.
Som att torrsimma eller käka måltidsersättning. Så beskriver Tove Mattsson, doktorand inom utbildningsvetenskap, att undervisa digitalt. Kommunikationen med mindre grupper fungerar bra, men annars finns mest nackdelar.
Att Zoom funkar. Och att man, trots allt, anpassar sig, fixar och hittar nya lösningar. Det ser Katerina Vrotsou, forskare i informationsvisualisering, som positivt. Men allt "före och efter mötena" försvinner när alla kontakter måste tas virtuellt.