18 februari 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.
Restriktionerna tvingar fram nya arbetssätt både för lärare och forskare. Under tiden står lokalerna på Campus Valla mer eller mindre tomma. 

Öppnar nya möjligheter

Eva Lövbrand är biträdande professor vid Tema Miljöförändring och forskar om miljö- och klimatpolitik.

Eva Lövbrand.Eva Lövbrand.

Har ditt forskningsarbete förändrats under pandemin?

– På ett praktiskt sätt – ja. Våra fältstudier är svårare att genomföra. I ett projekt studerar vi tre svenska städers omställning mot fossilfrihet. Studien bygger på fördjupande intervjuer, stadsvandringar och en konstutställning i det offentliga rummet. Mycket av det arbetet är satt på paus, vilket är frustrerande. Annars har jag inte behövt ställa om forskningen i grunden, mycket av arbetet sker ändå vid datorn.

Finns det fördelar med forskning i distansläge?

– Ja, det tycker jag. Det digitala arbetssättet öppnar nya möjligheter, vi har lärt oss mycket om hur tekniken kan utnyttjas. Nu kan vi till exempel bredda seminariediskussionerna och enkelt bjuda in internationella kollegor. Vår seminarieverksamhet har generellt sett blivit bättre. Det finns behov av samtal nu när arbetet sker på distans, fler sluter upp, diskussionerna har utvecklats, vi tänker nytt.

– I våras var det också skönt att sänka tempot. Vi har ett uppskruvat tempo i forskarvärlden, det är många projekt, resor och sammanhang vi ska hantera, det är lätt att ta på sig för mycket. Men när alla resor försvann så fanns det plötsligt mer tid över för skrivarbete. Innehållet vi producerar måste få ta tid, det är jätteviktigt för kvaliteten. Den här tankepausen kan kanske bana väg för lite mer långsam och fördjupad forskning framgent.

Finns det nackdelar?

– Jag saknar de spontana mötena och samtalen med kollegor och studenter otroligt mycket. I de mötena, i fikarummet eller över kaffekoppen på en internationell konferens, finns så mycket kreativitet. Att forska är inte bara att tänka. De fysiska mötena behövs, annars riskerar arbetet att bli väldigt statiskt.

Är det något som har överraskat dig i det här sättet att arbeta?

– Att det var så lätt att ställa om. Vi har trots allt varit mobila länge, jobbet finns där datorn finns. Men jag längtar efter att ge mig ut i fält.

Har du några tips till dina kollegor?

– I höstas prövade vi walkshop-formatet som ett coronasäkert sätt att samla kollegorna. Det blev riktigt lyckat. Att dela tankar och diskutera forskningsproblem i vandrandet kan vara väldigt kreativt. Jag tror att det är viktigt att bryta skärmläget och söka mindre statiska former för det vetenskapliga samtalet. Och så lunchpromenaden förstås – glöm inte den. Eller skidåkningen.


Kontakt

Läs fler artiklar i serien

Porträttbild på Dick Magnusson.

Undervisning på distans: Dick Magnusson

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget? Vilka är deras erfarenheter, vilka fördelar och nackdelar finns? I den här serien intervjuar vi åtta medarbetare, två från varje fakultet.

Distansarbete.

Forskning på distans: Karin Rådholm

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.