11 februari 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Distansarbete.
Videosamtal ett ett bra alternativ till fysiska möten, tycker Karin Rådholm som själv varit sjuk i covid 19. Fotograf: fizkes

Karin Rådholm är universitetslektor och docent vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, där hon forskar om behandling av typ 2 diabetes. Två tredjedelar av hennes arbetstid går åt till forskning. Övrig tid arbetar hon som distriktsläkare vid Kärna vårdcentral.

Karin Rådholm. Karin Rådholm. Foto Emma Busk Winquist

Har ditt forskningsarbete förändrats under pandemin?

– Ja, inte minst därför att jag själv blev allvarligt sjuk i covid i våras och låg inlagd. Jag har sedan dess varit långtidssjukskriven och nyligen börjat arbeta deltid. Utöver den mycket personliga erfarenheten så tog det ändå stopp med forskningen. Vid den här tiden förra året låg vi just i startgroparna med tre nationella forskningsstudier ute på vårdcentraler om behandling av typ 2 diabetes. Jag var ansvarig för studierna i Östergötland och hade förberett dem i flera år, men så blev jag sjuk i covid. Oavsett om jag blivit sjuk eller inte så hade vi ändå inte kunnat gå vidare och börjat inkludera deltagare i studierna. Sjukvården prioriterades, inte den kliniska forskningen. Målet är att studierna ska starta så fort som möjligt men vi har minst ett års fördröjning av dem. Däremot har jag under min arbetsträning kunnat handleda mina doktorander som redan hade insamlat datamaterial.

Finns det fördelar med forskning i distansläge?

– En fördel är möjligen att jag arbetar bättre och mer ostört hemma. På jobbet sker ständiga avbrott. Jag lider inte av att inte träffa människor, det går bra med Zoom, Teams och telefon. Jag känner mig som en del av en helhet även med det. På ett personligt plan har jag genom att jag blev så allvarligt sjuk tvingats se på livet ur ett annat perspektiv, fundera över vad som är viktigt för mig. Det ser jag som en positiv följd av sjukdomen.

Finns det nackdelar med distansläget?

– Hemarbetet gör att det inte finns några naturliga pauser. Jag tenderar fastna vid skrivbordet och kan få ont i ryggen. Men nu har min man och jag utrustat våra arbetsplatser på ett bra sätt och så går vi promenader på lunchen.

Är det något som har överraskat dig i det här sättet att arbeta?

– Bortsett från min sjukdom som gör att jag har svårt att hålla koncentrationen så tycker jag ändå att jag får förvånansvärt mycket gjort genom att jobba hemma.

Har du några tips till dina kollegor?

– En av de viktigaste egenskaperna som forskare är att vara envis, inte ge upp. Det gäller även i pandemitider. Gilla läget. Bida din tid. Gör vad du kan. Och se till att vara fysiskt aktiv.

Det här är det andra avsnittet i serien som publiceras tisdagar och torsdagar från 9/2.

Kontakt

Läs fler intervjuer i serien

Porträttbild på Dick Magnusson.

Undervisning på distans: Dick Magnusson

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget? Vilka är deras erfarenheter, vilka fördelar och nackdelar finns? I den här serien intervjuar vi åtta medarbetare, två från varje fakultet.

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.

Undervisning på distans: Mattias Ekstedt

Att undervisa digitalt fungerar hyggligt, men kontakten med studenterna är svår att ersätta. Det säger Mattias Ekstedt, överläkare och universitetslektor, och tillägger att han längtar efter vaccinet.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.