09 februari 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Porträttbild på Dick Magnusson.
Dick Magnusson. Jenny Ahlgren


Dick Magnusson är universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring och forskar inom områden som rör energi, hållbarhet och infrastruktur. Han är programansvarig för Samhällsplanerarprogrammet där han också undervisar.

Hur tycker du det är att undervisa digitalt?

– Det går bra, bättre än förväntat faktiskt. Men det är utmanande. Det svåraste har varit att på så kort tid ställa om hela upplägget, det känns hela tiden som att man skulle vilja ha gjort lite mer av situationen. Men jag tycker studenterna kämpar på fantastiskt bra utifrån förutsättningarna, vi har inga tapp. Själv tycker jag det är jobbigt att inte ha direktkontakt med dem. Jag har inte ett ansikte på alla nu, som jag hade tidigare.

Ser du, trots det, några fördelar med den digitala undervisningen?

– Ja, generellt så tycker jag att våra datorlaborationer fungerar väldigt bra, eller faktiskt bättre nu. Till exempel de som rör GIS, geografiska informationssystem och CAD, utformning av konstruktioner med hjälp av datorprogram. Och med det digitala är det superenkelt att boka en Zoom-tid för resurstillfällen och handledning, istället för att boka en sal och studenten ska ta sig dit.

Vilken är den största utmaningen?

– Det är jättetråkigt att inte träffa folk. Jag kan oroa mig för hur studenterna mår. Får dom tillräckligt bra undervisning? Det tänker jag alltid på, men särskilt nu. Och det är givetvis stressigt för oss lärare med osäkerheten om hur kurserna ska utformas framöver. Dessutom får alla studiebesök som ingår i utbildningen nu ske digitalt, det är ju en helt annan sak än att vara på plats, det ger förstås mycket mer.


Hur kan studenter ta till sig den digitala undervisningen på bästa sätt?

Dick Magnusson i klassrummet.Det var då. Dick Magnusson i klassrummet före pandemin. Foto Charlotte Perhammar

– Det blir ett större ansvar som läggs på dem. De behöver förbereda sig mer, läsa på innan föreläsningarna. De små samtalen som spontant kan ske när man ses går förlorade. Allt blir mindre dynamiskt. Men en fördel för studenterna kan vara att många föreläsare nu spelar in sina föreläsningar så att de går att lyssna på även i efterhand.

Har du några tips till dina kollegor om distansundervisning?

– Ja, att de inte ska vara rädda för att ha labbar och handledning på distans, det funkar bra. Vi ska utnyttja att vi blivit bättre på digitala möten och att det därför är lätt att fixa ett resurstillfälle eller handledning. Där kan vi vara snabbt på fötter på ett annat sätt än tidigare.// 

Kontakt

Läs fler artiklar i serien

Distansarbete.

Forskning på distans: Karin Rådholm

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Klimatforskaren Eva Lövbrand fotograferad utanför Temahuset.

Forskning på distans: Eva Lövbrand

"Det digitala arbetssättet öppnar nya möjligheter, vi har lärt oss mycket om hur tekniken kan utnyttjas." Det säger Eva Lövbrand, biträdande professor vid Tema Miljöförändring, om att forska i distansläge. Men det finns klara nackdelar också.

Senaste nytt från LiU

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.

Kvinna i bygghjälm.

Hennes uppdrag är svårt – men kul och fullt möjligt

Vi är mitt uppe i en tuff omställningen som ska rädda vår miljö och leda till en mer hållbar utveckling. Då behövs innovationskraft och kunskap, menar Marie Trogstam, LiU-alumnen som nu är chef för hållbarhet och infrastruktur hos Svenskt Näringsliv.