04 mars 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Katerina Vrotsou, universitetslektor.
Katerina Vrotsou i teamsmöte med Campus Norrköping i bakgrunden. Tekniken funkar, men kan inte ersätta mänskliga möten fullt ut.

"Livet har förändrats"

Katerina Vrotsou är universitetslektor i informationsvisualisering vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN. Hon utsågs nyligen till docent och forskar inom informationsvisualisering och visuell dataanalys.

Har ditt forskningsarbete förändrats under pandemin?

– Ja, hela livet har ju förändrats så det har det ju. Många delar av forskningsarbetet – som att läsa, samla material och skriva – är ensamarbete och gynnas om man har lugn och ro. Andra delar – som forskningsdiskussioner med kollegor – blir svårare. Och vi har projekt med datainsamling som vi tvingats skjuta upp flera gånger. Nu hoppas vi komma igång i höst med dem.

Finns det fördelar med forskning i distansläge?

– Jag tycker att forskningen blivit mer öppen och tillgänglig, och det är en stor positiv förändring. När konferenser hålls virtuellt kan fler vara med och man är inte beroende av att resa. Man missar inte heller några parallella seminarier utan kan se allt som är inspelat i efterhand.

Finns det nackdelar?

– Ja, det är både plus och minus. Den spontana kontakten med kollegorna blir definitivt lidande. Man löste många problem och fick många idéer när man möttes i korridoren eller vid kaffeautomaten. Det gör man ju inte nu. Mötena blir mer effektiva, men allt före och efter försvinner. Sen tycker jag att arbete och fritid flyter ihop mer, det är svårare att separera när man jobbar hemma.

Är det något som har överraskat dig i det här sättet att arbeta?

– Att Zoom funkar! Ja, att det över huvud taget är så mycket som fungerar så bra. Man fixar, anpassar sig och hittar lösningar.

Har du några tips till dina kollegor?

– Ja, apropå det jag sa förut, att boka in förutsättningslösa möten. Träffas man inte i korridoren så kan man ändå ses digitalt för att kolla läget och spåna idéer. Det tar tid, men jag tror det är viktigt, inte minst för kreativiteten.

– Sen kan man ta chansen att delta i alla spännande forskningsseminarier som är öppna nu. Också på områden som kanske ligger lite vid sidan av det egna expertområdet. Ta chansen att prata om forskning och bli inspirerad.

Det här är den åttonde och sista artikeln om att forska och undervisa på avstånd. Läs tidigare intervjuer nedan.


Kontakt

Läs fler artiklar

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.

Forskning på distans: Camilla Forsberg

Vi måste hålla lågan uppe. Det säger Camilla Forsberg, universitetslektor i utbildningsvetenskap, om att arbeta hemifrån under pandemin. Hon tipsar om virtuella arbetsgrupper där medlemmarna hjälper varandra att komma framåt med skrivandet.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Distansarbete.

Forskning på distans: Karin Rådholm

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.