04 mars 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Katerina Vrotsou, universitetslektor.
Katerina Vrotsou i teamsmöte med Campus Norrköping i bakgrunden. Tekniken funkar, men kan inte ersätta mänskliga möten fullt ut.

"Livet har förändrats"

Katerina Vrotsou är universitetslektor i informationsvisualisering vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN. Hon utsågs nyligen till docent och forskar inom informationsvisualisering och visuell dataanalys.

Har ditt forskningsarbete förändrats under pandemin?

– Ja, hela livet har ju förändrats så det har det ju. Många delar av forskningsarbetet – som att läsa, samla material och skriva – är ensamarbete och gynnas om man har lugn och ro. Andra delar – som forskningsdiskussioner med kollegor – blir svårare. Och vi har projekt med datainsamling som vi tvingats skjuta upp flera gånger. Nu hoppas vi komma igång i höst med dem.

Finns det fördelar med forskning i distansläge?

– Jag tycker att forskningen blivit mer öppen och tillgänglig, och det är en stor positiv förändring. När konferenser hålls virtuellt kan fler vara med och man är inte beroende av att resa. Man missar inte heller några parallella seminarier utan kan se allt som är inspelat i efterhand.

Finns det nackdelar?

– Ja, det är både plus och minus. Den spontana kontakten med kollegorna blir definitivt lidande. Man löste många problem och fick många idéer när man möttes i korridoren eller vid kaffeautomaten. Det gör man ju inte nu. Mötena blir mer effektiva, men allt före och efter försvinner. Sen tycker jag att arbete och fritid flyter ihop mer, det är svårare att separera när man jobbar hemma.

Är det något som har överraskat dig i det här sättet att arbeta?

– Att Zoom funkar! Ja, att det över huvud taget är så mycket som fungerar så bra. Man fixar, anpassar sig och hittar lösningar.

Har du några tips till dina kollegor?

– Ja, apropå det jag sa förut, att boka in förutsättningslösa möten. Träffas man inte i korridoren så kan man ändå ses digitalt för att kolla läget och spåna idéer. Det tar tid, men jag tror det är viktigt, inte minst för kreativiteten.

– Sen kan man ta chansen att delta i alla spännande forskningsseminarier som är öppna nu. Också på områden som kanske ligger lite vid sidan av det egna expertområdet. Ta chansen att prata om forskning och bli inspirerad.

Det här är den åttonde och sista artikeln om att forska och undervisa på avstånd. Läs tidigare intervjuer nedan.


Kontakt

Läs fler artiklar

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.

Forskning på distans: Camilla Forsberg

Vi måste hålla lågan uppe. Det säger Camilla Forsberg, universitetslektor i utbildningsvetenskap, om att arbeta hemifrån under pandemin. Hon tipsar om virtuella arbetsgrupper där medlemmarna hjälper varandra att komma framåt med skrivandet.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Distansarbete.

Forskning på distans: Karin Rådholm

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.