23 februari 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Mattias Ekstedt, universitetslektor
Mattias Ekstedt, universitetslektor

"En del studenter gynnas"

Mattias Ekstedt är universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, och överläkare. Han forskar om leversjukdomar och undervisar främst läkarstudenter inom det området.

Hur tycker du det är att undervisa digitalt?

– Jättetråkigt. Extremt mycket kommunikation går förlorad när man möts över en skärm där tekniken ibland krånglar och ljudkvaliteten kan vara dålig. I en föreläsningssal går det att se kroppsspråk, mimik, kontakten mellan studenterna, vem som säger vad – allt sådant har stor betydelse för kommunikation och överblick och det går man miste om nu.

Ser du, trots det, några fördelar med den digitala undervisningen?

– Absolut. Logistiska, till exempel. Det går att förflytta sig sekundsnabbt mellan föreläsningarna. Studenterna är ofta i tid, vilket de annars inte är. Det är lätt att samla många till samma föreläsning. Studenter som är sjuka kan ibland orka vara med.

Vilken är den största utmaningen?

– Initialt var det att få tekniken att fungera. Nu har vi lärt oss men den kan fortfarande strula, vi har fortsatt många barnsjukdomar så fort vi ska göra mer avancerade grejer på de olika plattformarna.

Hur kan studenter ta till sig den digitala undervisningen på bästa sätt?

Föreläsning på Linköpings universitet.Undervisning förr. Föreläsning för läkarstudenter före pandemin. Foto Peter Holgersson

– Jag tror att en del av dem gynnas av detta. Om de verkligen bestämmer sig för att göra det bästa av situationen och delta aktivt genom att till exempel kommentera i chatten och ställa frågor, då tror jag de kan lära sig jättemycket. Ett tips är att de ska tänka sig att de går till ett jobb. Och att de använder alla digitala medel som finns, har kameran på istället för att vara anonyma – då blir de mer aktivt närvarande. Det tror jag alla mår bättre av.

Har du några tips till dina kollegor om distansundervisning?

– Nja, jag känner mig så himla dålig själv i den här rollen. Det skulle väl i så fall vara att inte bara överföra sin vanliga undervisning in i datorn, utan att anpassa den så mycket som möjligt efter det digitala mediet.

– Men jag längtar efter vaccinet.

Det här är den femte av åtta artiklar, som publiceras tisdagar och torsdagar från 9/2.

 

Kontakt

Läs fler artiklar i serien

Porträttbild på Dick Magnusson.

Undervisning på distans: Dick Magnusson

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget? Vilka är deras erfarenheter, vilka fördelar och nackdelar finns? I den här serien intervjuar vi åtta medarbetare, två från varje fakultet.

Distansarbete.

Forskning på distans: Karin Rådholm

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Karin Rådholm har varit långtidssjukskriven i covid 19 och arbetar nu deltid. Hon tycker att det både finns för- och nackdelar med att arbeta på distans.

Johan Löfberg.

Undervisning på distans: Johan Löfberg

En möjlighet att göra nya saker och som helhet faktiskt ganska roligt. Men visst är det tråkigt att inte träffa studenterna. Det tycker Johan Löfberg, universitetslektor på ISY, om att undervisa på distans.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.