02 mars 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.
LiU är sig inte likt. Sedan snart ett år arbetar de flesta medarbetarna hemifrån.

"Som att torrsimma"

Tove Mattsson är adjunkt och doktorand inom utbildningsvetenskap där hon studerar hur gymnasieungdomar med autism upplever sociala relationer. En stor del av hennes tid går åt till att undervisa blivande lärare, bland annat på ämneslärar- och specialpedagogutbildningarna.

Tove Mattsson.Tove Mattsson.

Hur tycker du att det är att undervisa digitalt?

– Jag gillar det inte. Det är som att torrsimma eller käka måltidsersättning. Och jag vill inte kalla det vi håller på med för digital undervisning. Vi hanterar en krissituation. Det är en väldig skillnad jämfört med att från början ha planerat för distansundervisning och då haft tid att tänka igenom allt.

Vilka fördelar finns med digital undervisning?

– Vi klarar av situationen och det tycker jag är en jättebedrift. Det gick snabbt att ställa om och jag tycker det fungerar bra att kommunicera i mindre grupper med fem till sju personer, med större grupper är det problematiskt. Så jag ser det här som ett nödvändigt ont i det läge som vi har.

Vilken är den största utmaningen med det du kallar att hantera en krissituation?

– Vi är beroende av stora system och en teknik som långt ifrån alltid fungerar. Och det är en stor brist att studenterna inte kan träffas som tidigare. Jag saknar också de spontana mötena med studenter som kan uppstå till exempel före eller direkt efter en lektion. En annan nackdel är ergonomin, hur mår våra kroppar av att sitta vid datorn hela tiden, och med hörlurar?

– Jag tänker också mycket på hur vi kan vara varsamma med oss själva och varandra. Hur mår studenter och personal? Vilka studenter och kollegor missar vi, hur vet vi vilka som behöver mer stöd? Jag är förvånad över att LiU är så sent ute med att göra undersökningar om hur studenter och medarbetare mår. Vi är ett år inne i distansläge nu.

Hur kan studenter ta till sig den digitala undervisningen på bästa sätt?

– Det viktigaste är att de kommunicerar med oss lärare så gott det går och tar tillvara så mycket som möjligt av det utbud som erbjuds. Och att de kontaktar LiU:s helpdesk om de har teknikstrul så att de snabbt kan få support. Jag tänker också att de ska ta hjälp av kårerna, sina sektioner och annat för att driva frågor som uppstår i den här situationen. Som lärare kan vi också försöka att hitta dropin-tider för enskilda digitala samtal med studenterna.

Har du något tips till dina kollegor om distansundervisning?

– Att vi i den här situationen ska vara snälla mot oss själva. Vi har klarat det här i snart ett år. Kollegialt tycker jag att vi tillsammans med våra chefer ska diskutera varifrån vi har tagit den här tiden som gått åt till att ställa om och vilka effekter det haft på oss. Vi har gjort ett hästjobb.

Det här är den sjunde och näst sista artikeln i serien om att forska och undervisa på avstånd. Läs fler artiklar nedan.


Kontakt

Läs fler artiklar

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.