02 mars 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Skylt om att hålla avståndet i A-huset, Campus Valla.
LiU är sig inte likt. Sedan snart ett år arbetar de flesta medarbetarna hemifrån.

"Som att torrsimma"

Tove Mattsson är adjunkt och doktorand inom utbildningsvetenskap där hon studerar hur gymnasieungdomar med autism upplever sociala relationer. En stor del av hennes tid går åt till att undervisa blivande lärare, bland annat på ämneslärar- och specialpedagogutbildningarna.

Tove Mattsson.Tove Mattsson.

Hur tycker du att det är att undervisa digitalt?

– Jag gillar det inte. Det är som att torrsimma eller käka måltidsersättning. Och jag vill inte kalla det vi håller på med för digital undervisning. Vi hanterar en krissituation. Det är en väldig skillnad jämfört med att från början ha planerat för distansundervisning och då haft tid att tänka igenom allt.

Vilka fördelar finns med digital undervisning?

– Vi klarar av situationen och det tycker jag är en jättebedrift. Det gick snabbt att ställa om och jag tycker det fungerar bra att kommunicera i mindre grupper med fem till sju personer, med större grupper är det problematiskt. Så jag ser det här som ett nödvändigt ont i det läge som vi har.

Vilken är den största utmaningen med det du kallar att hantera en krissituation?

– Vi är beroende av stora system och en teknik som långt ifrån alltid fungerar. Och det är en stor brist att studenterna inte kan träffas som tidigare. Jag saknar också de spontana mötena med studenter som kan uppstå till exempel före eller direkt efter en lektion. En annan nackdel är ergonomin, hur mår våra kroppar av att sitta vid datorn hela tiden, och med hörlurar?

– Jag tänker också mycket på hur vi kan vara varsamma med oss själva och varandra. Hur mår studenter och personal? Vilka studenter och kollegor missar vi, hur vet vi vilka som behöver mer stöd? Jag är förvånad över att LiU är så sent ute med att göra undersökningar om hur studenter och medarbetare mår. Vi är ett år inne i distansläge nu.

Hur kan studenter ta till sig den digitala undervisningen på bästa sätt?

– Det viktigaste är att de kommunicerar med oss lärare så gott det går och tar tillvara så mycket som möjligt av det utbud som erbjuds. Och att de kontaktar LiU:s helpdesk om de har teknikstrul så att de snabbt kan få support. Jag tänker också att de ska ta hjälp av kårerna, sina sektioner och annat för att driva frågor som uppstår i den här situationen. Som lärare kan vi också försöka att hitta dropin-tider för enskilda digitala samtal med studenterna.

Har du något tips till dina kollegor om distansundervisning?

– Att vi i den här situationen ska vara snälla mot oss själva. Vi har klarat det här i snart ett år. Kollegialt tycker jag att vi tillsammans med våra chefer ska diskutera varifrån vi har tagit den här tiden som gått åt till att ställa om och vilka effekter det haft på oss. Vi har gjort ett hästjobb.

Det här är den sjunde och näst sista artikeln i serien om att forska och undervisa på avstånd. Läs fler artiklar nedan.


Kontakt

Läs fler artiklar

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.