Det komplexa informationslandskapet med ökad tillgång till internet och social media främjar konspirationsteorier i både demokratiska och icke-demokratiska kontexter.
I Sociala medias mekanismer finns följare, gillande, delningar, tweets, influerare (influencers) och fokus på virala effekter. Det är användare som producerar, publicerar och delar och därför finns det risk att falsifierat innehåll förhindrar god kommunikation. Det finns även risk att den tillförlitliga informationen blir svår att särskilja från falska nyheter och falsarier.
Konspirationsteorier appellerar till ungdomar och de möter ofta konspirationerna online. Men dessa kan bemötas med ökad kunskap om hur konspirationsteorier fungerar, hur de kan identifieras och motverkas. Således behöver elever i grund- och gymnasieskolan utveckla sina källkritiska färdigheter.
I studien analyseras lärarstudenters undervisning i en virtuell praktik med avatarer.
