Worker Role Interview, svensk version 4 (WRI-S 4.0).

Syfte och teoretisk grund

Worker Role Interview (WRI), [Ekbladh & Haglund, 2012] är ett bedömningsinstrument vars ändamål är att identifiera hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar personers möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete. Den teoretiska grunden för WRI är Model of Human Occupation (MOHO) [Kielhofner, 2008].

Innehåll

Genom WRI bedömningen, som består av en semistrukturerad intervju och efterföljande skattning, erhålls information om personens tidigare och nuvarande arbetssituation, personens livssituation i relation till att ha en arbetsroll och hur personen ser på sin framtida arbetssituation. Efter genomförd intervju skattar den professionelle användaren WRI:s 16 variabler som är indelade i följande sex områden; uppfattning om den egna förmågan, värderingar, intressen, roller, vanor och miljö. De tre första områdena innefattar motivationsaspekter för återgång i arbete såsom tex tilltro till den egna förmågan och förmåga att ta ansvar. Områdena roller och vanor beaktar livsstilsfaktorer såsom personens möjligheter att anpassa sig till en arbetsroll och förändringsbenägenhet. Området miljö beaktar personens interaktion med omgivningen dvs hur fysiska och psykosociala miljöfaktorer på och utanför arbetet påverkar möjligheten att arbeta. Informationen som erhålls vid bedömning utifrån WRI utgör betydelsefull information för såväl bedömning av individers arbetsförmåga som för identifiering av individspecifika arbetslivsinriktade rehabiliteringsbehov. Variablerna i WRI har länkats till begreppen i ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). I länkningen framgår det att variablerna i WRI relaterar till områden och kategorier inom samtliga ICF komponenter dvs kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer [Kielhofner, 2008]. De begrepp som används i WRI-S 4.0 är anpassade till den svenska översättningen av MOHO [Kielhofner, 2012].

Målgrupp

WRI är lämpligt att användas för personer som har någon skada eller sjukdom som medfört frånvaro från arbete och/eller för personer som har varit ifrån arbetsmarknaden under en längre period och inte har något specifikt arbete att återgå till. WRI är således inte sjukdoms-, skade- eller diagnosbundet utan kan användas för klienter med alla former av arbetsrelaterad problematik.

Tillvägagångssätt

I manualen för WRI-S 4.0 finns instruktioner gällande tillvägagångssätt för intervju och efterföljande skattning av WRI:s variabaler, där WRI:s intervjuguider och beskrivning av respektive variabel utgör centrala delar. I slutet av manualen återfinns en sammanställningsblankett och en grafisk översikt över skattningarna där finns även ett förslag till struktur för sammanfattning av resultatet av WRI-bedömningen. I manualen beskrivs även hur MOHO som teoretisk referensramen relaterar till WRI och hur modellen kan utgöra ett stöd för fortsatt intervention utifrån bedömningsresultaten. Kortfattad information kring forskning och utveckling av instrumentet finns också att tillgå. För ett ändamålsenligt och professionellt användande av WRI behöver användaren ta del av innehållet i manualen och inneha en grundläggande kunskap om Model of Human Occupation. Bedömning utifrån WRI är lämplig att kombinera med bedömningar utifrån instrumenten Assessment of Work Performance (AWP), Assessment of Work Characteristics (AWC) och Work Environment Impact Scale (WEIS).

Vetenskapliga studier på WRI

Den första versionen av WRI utvecklades i Chicago år 1991 [Velozo et al, 1991]. År 1996 översattes WRI till svenska. Studier på WRI:s psykometriska egenskaper har resulterat i att kontinuerliga revideringar av instrumentet har gjorts. Svenska WRI version 4 är baserad på den senaste amerikanska versionen av instrumentet dvs version 10.0 [Braveman et al, 2005], som utvecklades i samarbete mellan forskare i USA, Storbritannien och Sverige. Omfattande forskning av WRI:s psykometriska egenskaper har utförts där instrumentet har uppvisat goda resultat. Test-retest reliabilitet och interbedömar-reliabilitet prövades i en studie av Biernacki [1993] och WRI:s konstruktionsvaliditet och interbedömar-reliabilitet har prövats i flertalet studier [Haglund et al, 1997; Velozo et al, 1999; Forsyth et al, 2006; Fenger & Kramer, 2007; Köller et al; Lohss et al ], vidare har även WRI:s prediktiva validitet för att förutsäga återgång i arbete prövats [Velozo et al, 1999; Ekbladh et al, 2004; Ekbladh et al, 2010] och WRI:s användbarhet i Sverige har prövats [Yngve & Ekbladh, 2015].

Information om tillgång till instrumenten via användarlicenser och kurser i tillämpning av instrumenten hittar du på:

www.spetsa.se/work-assessment/work-assessment

Kontakt

Relaterat innehåll