Projektets syfte och bakgrund
På senare tid har biogasens roll för Sveriges och EU´s omställning till en fossilfri cirkulär ekonomi lyfts fram. Biogasens utveckling stöds bl.a. med produktionsbidrag och ökat stöd för klimatvänliga innovationer. Detta går i linje med viktiga privata aktörers strategier, inom t.ex. gruvdrift och energiförsörjning, för att kunna gå över till cirkulära affärsmodeller och att uppnå CO2-neutralitet. I Sverige finns förslag på en plan att fyrdubbla den svenska biogasproduktionen till 10 TWh inom ett årtionde, vilket öppnar betydande möjligheter för landsbygdsföretagande, eftersom en sådan expansion i hög grad kommer att förlita sig på jordbruksbaserade substrat som gödsel och växtrester.
Biogasproduktion genererar även värdefullt gödsel som kan bidra till en effektivare cirkulationen av näring och minska beroendet av importerade gödselmedel. Stora prisfluktuationer på gödselmedel på grund av stigande naturgaspriser understryker vikten av denna aspekt. Biogödsel från biogasreaktorer kan också omvandlas till värdefullare produkter som långsamfrisättande gödselmedel, djurfoder och torversättning i jordprodukter, vilket bidrar till cirkularitet och ekonomisk.
Forskningen har inte ägnat så mycket uppmärksamhet åt organisatoriska och ledningsmässiga aspekter relaterat till hanteringen av biogödsel. Detta projekt syftar till att fokusera på denna kunskapslucka och undersöka den privata sektorns roll samt identifiera hinder och möjligheter för näringsåtervinning och användning av biogödsel.
Viktiga frågor som projektet ska besvara är:
- Vilken roll har olika aktörer i dag för att höja värdet på biogödsel, och vilken kan deras framtida roll vara?
- Hur ser situationen ut idag när det gäller sätt att höja värdet på biogödsel?
- Vilka typer av organisatoriska arrangemang finns det för hantering och värdehöjning av digestat, och hur kan dessa modeller utvecklas ytterligare för att förbättra affärsmöjligheterna med biogödsel?
Metoder
Vi kommer huvudsakligen att använda kvalitativa forskningsmetoder, som intervjuer och fokusgrupper, kompletterat med litteraturstudier och webbsidegranskningar. Dessutom kommer vi att dra nytta av en befintlig kvantitativ modell för att analysera biogasanläggningars placeringar utifrån att minimera transportavstånden. Den inkluderar detaljerade kvantitativa data om jordbruksbaserade substrat tillgängliga för biogasproduktion, samt behovet av näringsämnen i jordbruket och hos andra potentiella användare av biogödsel. Vi kommer att använda modellen för att analysera valda regioner och använda resultaten tillsammans med insikter från intervjuerna i fokusgrupper med viktiga aktörer. Vårt fokus är på lednings- och affärsmodellsfrågor, och analysen av geografiska data och optimeringsmodellering används för att stödja lärandeprocessen genom att analysera konsekvenserna av olika affärsmodeller för resursanvändning och distribution av näringsämnen.
