Just transitions - forskarskola

Forskarskolan Just Transitions bygger kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext.

Forskarskolan bygger på två byggstenar:

  1. Sju doktorandprojekt som är integrerade i de offentliga parternas verksamheter, med handledare från såväl akademi som praktik.
  2. Etableringen av en svensk plattform för rättvisa klimatomställningar som drivs av Urban Futures och är tillgänglig även för doktorander och yrkesverksamma utanför forskarskolan.

Forskarskolans aktiviteter inbegriper bägge dessa byggstenar och är utformade för att tillsammans skapa ett ‘ekosystem’ av olika lärandesituationer mellan olika forskningsfält, och mellan forskning och praktik.

Forskarskolans positionering, i skärningspunkten mellan såväl ett antal olika men sammanlänkade forskningsfält och praktiker gällande styrning, klimatförändringar, urban rättvisa, och transdisciplinära och gränsöverskridande samarbeten, markerar ett viktigt steg i att knyta ihop tidigare kunskap och erfarenheter inom samtliga dessa områden. På så sätt utvecklas ett integrerat perspektiv på ledning och styrning för att hantera de utmaningarna vi har framför oss i att uppnå en klimaträttvis omställning.

Om forskarskolan Just Transitions

Etablering med många aktörer

Forskarskolan etableras mellan fyra offentliga och tre akademiska parter.

  • Linköpings universitet
  • Göteborgs universitet
  • Chalmers tekniska högskola
  • samverkansarenan Urban Futures Centrum i Göteborg
  • Linköpings stad
  • Länsstyrelsen Östergötland
  • Göteborgs stad
  • Västra Götalandsregionen

Fyra tvärgående teman

Tillsammans skapar dessa aktörer en lärandemiljö mellan relevanta forskningsfält, och mellan forskning och kommunal och regional praktik.

Forskarskolan är strukturerad utifrån fyra tvärgående teman, som tillsammans formar ett ramverk för en rättvis klimatomställning:

  1. Konflikter och dilemman i stadsplanering och beslutsfattande för rättvisa klimatomställningar
  2. Begreppet ‘rättvisa’ som utgångspunkt för urbana och regionala klimatomvandlingar
  3. Gränsöverskridande metoder för forskning och omställning
  4. Kapacitet och kompetens för en urban klimaträttvis omställning

Rättvis klimatomställning

Syftet med forskarskolan Just Transitions är att bygga kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext. 

Genom sju doktorandprojekts engagemang i kommunala och regionala processer utvecklas kunskap om de förutsättningar och förmågor som krävs för samverkan, ledning och styrning mot en klimaträttvis omställning.

I en transdisciplinär samverkan kommer forskarskolans doktorander att utveckla sina projekt utifrån de ingående offentliga parternas befintliga och framtida behov och sina respektive disciplinära utgångspunkter.

Leda en omställning mot ett klimaträttvist samhälle

Det saknas kunskap om hur en rättvis klimatomställning går till och ser ut i praktiken.

Klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Att uppnå globalt överenskomna temperaturnivåer är fortfarande möjligt, men kommer att kräva genomgripande omvandlingar inom alla sektorer. Därför uppmanas beslutsfattare att vidta snabba, och ibland drastiska, åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser. Många städer har redan formulerat ambitiösa klimatplaner och mål. I dessa blir ett fokus på rättvisa alltmer avgörande för att möjliggöra ett samhälle som inte bara har låga koldioxidutsläpp, utan också erbjuder fullvärdiga livsmiljöer för samtliga invånare.

Men trots att rättvisa allt oftare kopplas till klimatutmaningen saknas kunskap om hur en rättvis klimatomställning går till och ser ut i praktiken. Till exempel har de kunskapsfält som utvecklats kring omställning endast till en begränsad omfattning integrerats med etablerad forskning kring rättvisa, än mindre med urban rättvisa. Andra utmaningar handlar om omställningens styrning och ledning. Här finns behov av ny kunskap om hur offentliga organisationer kan bygga förmåga att leda och organisera för de komplexa utmaningar som följer av rättvis klimatomställning.

Sådana utmaningar kallas ibland för ‘lömska’ för att beskriva att de har en hög grad av oförutsägbarhet, samt att tyckande och subjektiv kunskap påverkar hur de förstås och hanteras. Dessa problem berör på samma gång många olika samhällsaktörer, beslutsfattande nivåer, discipliner och sektorer, och sträcker sig över geografiska och organisatoriska gränser. Allt detta gör att hanteringen av lömska problem, som en del av arbetet med att planera för, och ställa om till en klimaträttvis framtid, kräver nya och former för styrning och samarbete som bland annat bygger på reflexivitet och utforskande av alternativa vägval.

En ökande mängd forskning kring hållbar omställning pekar på att den här sortens utforskande praktik förutsätter ett tvärdisciplinärt förhållningssätt, det vill säga ett sammanhang där forskning och praktik samverkar och driver kunskaps- och lösningsutveckling tillsammans. Kunskap tillämpas alltså inte på en existerande praktik, utan genereras tillsammans utifrån problemställningen såsom den har uppstått i praktiken, för att sedan kunna användas i den aktuella situationen. Detta möjliggör för alla inblandade att bättre kunna implementera och utnyttja de resultat som genereras från en sådan process.

Forskarskolan Just Transitions tar avstamp i det skärningsfält som uppstår mellan klimatanpassning och ett inkluderande samhällsbyggande, och bygger på de metoder, kunskap och kompetens som behövs för att kunna leda en omställning mot ett klimaträttvist samhälle.

Teman (på engelska)

1. Conflicts and dilemmas in urban planning and decision-making for just climate transitions

Plans and strategies to mitigate climate change and attend to urban justice (e.g., seeing to equal living conditions, resolving social unrest) tend to be incorporated parallel to many other running and strategic and plans, tasks, and goals of the public organisations. More or less visibly, and on different levels, these ambitions can be conflictual and thereby stall much needed actions. Conflicts can cause friction but are also a central element of transition governance, in which the dynamics of and relationship between conflictual issues and problems need to be embraced rather than stifled.

A leading question in this theme is: What dilemmas, conflicts and zones of friction emerge in the pursue of ‘just climate transitions’ at the urban level, and how can they be identified and dealt with at different planning and governance levels in the urban arena?

3. Boundary-spanning methods for research and transformations

Transdisciplinary, transition, design, urban planning, and organizational studies, all recognize boundary organizations, boundary work and boundary spanning practices and individuals, as crucial elements of transformative change. Each however also picture how knowledge and competences generated outside the scope of permanent praxis, residing within a boundary crossing organization, project or individual, does not necessarily induce transformative change.

A leading question in this theme is: What boundary-spanning methods and practices are needed to pursue just climate transitions, and how can they be integrated or be made relevant to established practice?

2. Justice as a tenet for urban climate transitions 

Several different research fields explore ‘justice’ as a situated, relational and spatial practice, and/or as distributive, procedural and recognitional. The political scientist Nancy Fraser (2008) conceptualizes the economic dimension of redistribution, the cultural dimension of recognition, and the political dimension of representation, as interrelated and interdependent dimensions that cannot be separated from each other in practice. Any transformation towards a ‘just’ society needs to take all of them into account.

A leading question in this theme is: What are the implications of these perspectives in the much urgent climate transition, and how can such perspectives be incorporated in the municipal and regional planning and governance of ‘just’ climate transitions?

 

 

4. Capacities and competences for just climate transitions

The governance of just climate transitions likely requires a whole new set of capacities and capabilities within the public organizations, to handle emergent and cross-cutting challenges and the new perspectives and relations involved with seeing to the implementation of climate mitigation options while attending to matters of justice.

A leading question in this theme is: What specific and concrete transformative capacities, capabilities and competencies are needed and can be built into public organizations, within and across different urban and regional planning and governance levels?

Kontakt