Detta projekt studerar hur simuleringsbaserad utbildning iscensätts för att stödja elevers yrkeslärande inom gymnasial yrkesutbildning. För att ge en utbildning av hög kvalité som utbildar anställningsbara elever behöver skolorna ha den senaste tekniken och maskinerna som används i arbetslivet. Detta blir kostsamt, och simulering lyfts fram som en möjlig lösning på bristen på utrustning. Utveckling av högteknologiska simulatorer har skapat nya pedagogiska möjligheter genom att låta elever träna på verklighetstrogna uppgifter i en säker och kontrollerad miljö. Simulatorträning har blivit en vanlig undervisningsmetod inom gymnasial yrkesutbildning, till exempel får eleverna på naturbruksprogrammet träna med verklighetstrogna skördarsimulatorer. Forskningen inom området är emellertid eftersatt.
Forskning om simulering i undervisning behöver stärkas
Det finns forskning om simulering, främst från hälso- och sjukvårdssektorn. Mycket av den befintliga forskningen fokuserar på effekten av simuleringsträningen och visar positiva effekter i term av läranderesultat. Forskningen har dock kritiserats för att vara utvärderande och normativ i sin karaktär samt för att den fokuserar på enskilda delar i simuleringen, det vill säga endast någon av delarna briefing, simuleringen eller debriefing. Vidare påpekas det att forskningen saknar teoretiska grunder och har försummat de bakomliggande pedagogiska övervägandena. Forskningen ger kunskap om att simuleringsträning har positiv effekt, men inte vilka pedagogiska avsikter som ligger bakom en specifik simuleringsträning eller hur lärare och elever reflekterar kring lärande med en sådan undervisningsmetod.
Hur kan simuleringsbaserad yrkesutbildning stödja elevers lärande?
Detta projekt avser att bidra till sådan kunskapsutveckling genom att studera hela simuleringsprocessen samt bidra till en ökad konceptualisering och teoretisering av simuleringspraktiker. Syftet är att undersöka hur simuleringsbaserad yrkesutbildning planeras och genomförs för att stödja elevernas lärande i relation till sociomateriella arrangemang. Projektets teoretiska ramverk utgörs av praktikteori. Schatzki menar att en praktik är ett organiserat samband av mänskliga handlingar som uttrycks via språk, via handlingar samt genom relationer mellan individer och en materiell värld bestående av artefakter och teknik. Teorin ger verktyg att studera simuleringsträning som praktik, då träningen utgörs av relationer mellan lärare och elever och den materiella omgivningen (till exempel själva simulatorn, instruktionsböcker) som tillsammans skapar förutsättningen för hur praktiken utformas och genomförs.
Studerar hela simuleringspraktiken
Projektet har en innovativ design utifrån syftet att studera hela simuleringspraktiken. Projektets forskningsfrågor är:
- Vad är lärarens pedagogiska intentioner med simuleringen och hur den organiseras?
- Vad är elevernas förväntningar?
- Hur genomförs simuleringen?
- Vad är lärarens och elevernas reflektion om det lärande som sker genom simulering
Två utbildningsprogram studeras
Studien kommer att genomföras på två olika utbildningsprogram som använder simulering; Naturbruksprogrammet, inriktning skog, och Industritekniska programmet, inriktning produkt- och industriteknik. Forskarna kommer att genomföra intervjuer med fyra lärare (två per program) och tjugo förstaårselever (tio per program) före och efter simuleringsträningen. Vidare kommer tio hela simuleringslektioner (fem per program) att spelas in på video och observeras. Därefter kommer samma studentgrupp att intervjuas efter två år kring deras erfarenhet och reflektering simulering.
Detta fyraårsprojekt med sin design och fokus på relationen mellan lärare/elev och den materiella omgivningen, avser att bidra med kunskap om hur simulering kan användas på ett effektivt sätt för att förbereda yrkeselever för sitt framtida yrke. Vidare avser projektet att bidra till forskning om simulering inom yrkesutbildning genom att ta ett mer genomarbetat teoretiskt perspektiv för att visa på en större komplexitet än vad tidigare forskning gjort.
Finansiär: Vetenskapsrådet
