Studien fokuserar det statligt finansierade eftergymnasiala utbildningssystemet Yrkeshögskola (YH) och den undersöker både nationell politik och lokala praktiker i utbildningarnas genomförande. Studien inbegriper en mängd olika data, så som politiska dokument, dokument från myndigheter, intervjuer med utbildningspersonal och observationer av möten mellan skolor och engagerade lokala arbetsgivare. Baserat på resultaten problematiseras och diskuteras i den här studien hur yrkesutbildningssystem formas, vilken kunskap som återfinns i kursplaner, utbildningarnas genomförande samt arbetsgivarengagemang i YH.
Undersökningarna och diskussionerna är positionerade inom ett perspektiv som ifrågasätter organisationen av utbildning och kunskap i relation till maktfördelningen i samhället och kapitalismens och den nyliberala politikens sociala ordning. Detta perspektiv bygger på Bernsteiniansk teori, som också fungerar som tolkningsram för studiens teoretiskt guidade tematiska analys.
Resultaten visar på att YH är ett system format i linje med globala trender för särskilda yrkesinriktade utbildningsvägar inom högre utbildning, marknadisering av utbildning och regeringar som utformar system med betydande inflytande för arbetsgivare, vilket riskerar att YH-studenter låses in i på förhand bestämda positioner hos arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden.
Finansiär: Linköpings universitet