Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden

Trots att den nationella klimatanpassningsstrategin ger villaägare en nyckelroll för att skydda sin egendom från extremväder visar vår studie att få ännu har anpassat sin egendom. Många av dem saknar nödvändig kunskap och kompetens som krävs för att hantera och förebygga riskerna. Villaägarna förskjuter också ansvaret för att klimatsäkra sin fastighet till kommunen. Det beror både på att de menar att risken framför allt uppstår utanför deras egen tomtgräns och att kommunen ansvarar för stadsplanering och vatten- och avloppshantering. Ansvarsfördelningen behöver belysas i den allmänna debatten.

Kontakt

Anna Malmquist

Våra intervjustudier visar att både villaägare och bostadsrättsföreningar ofta underskattar risken för översvämningar i sina egna bostäder, även de som redan har drabbats. Studierna visar att skyfallet leder till omfattande materiella konsekvenser och påverkan på människors psykosociala välmående. Många villaägare upplevde utdragen stress i samband med hantering av skador och under återuppbyggnaden, där osäkerhet kopplat till om försäkringen kommer att ersätta skadan späder på oron. Vi ser även att de flesta återställer sin egendom utan att förbygga skyfallsrisken. Här behövs ökad medvetenhet om klimatrisker och främjande av förebyggande åtgärder för att främja ett proaktivt klimatanpassningsarbete.

Kontakt

Mattias Hjerpe

Forskningen visar också exempel där de villaägare som vidtagit egna åtgärder för att skydda sina hem inte påverkades eller påverkades mycket mindre än sina grannar vid skyfallen. Det visar effekten av fastighetsnära åtgärder och understryker nödvändigheten av att främja och stödja dem för att minska översvämningsrisken i samhället. Det behövs en ökad medvetenhet om detta genom exempelvis kommunikativa insatser.

Kontakt

Mattias Hjerpe

I augusti 2021 drabbades Gävleborg av ett omfattande skyfall som skadade nära 7000 byggnader. Vår studie sätter fokus på samhällsfastigheter och fastighetsbolagets beredskap och förmåga att hantera den extrema väderhändelsen. Vi fann att vädervarningssystemet och fastighetsbolagets generella beredskap fungerade väl, men begränsades av att de varken visste vilka byggnader som var prioriterade att skydda eller hur de skulle skyddas. Totalt skadades en sjättedel av samhällsfastigheterna med en överrepresentation av skolor. Vi såg också att vattnet svämmade in av många anledningar både från ytan, via baktryck i ledningar och andra öppningar som pumpgropar, husgrund och källarfönster. En översyn av planering och design behövs för att bättre hantera klimatrelaterade utmaningar. Detta inkluderar en uppdatering av krisplaner som tar hänsyn till översvämningshändelser och fastställer interna rutiner och prioriteringar för personalen för att kunna säkerställa en säker och hållbar framtid för alla.

Kontakt

Erik Glaas

I en studie testar vi en metod för att bedöma klimatrisk i större fastighetsbestånd, vilket många fastighetsbolag efterfrågar. Vi samlade in data om tjugofyra omgivnings-, byggnads-, och utrustningsegenskaper för 575 byggnader i Norrköping och tolkade resultaten tillsammans med fastighetsbolaget. Bolaget menade att de viktigaste riskerna att undvika vid skyfall var elbortfall, påverkan på sårbara grupper och sanering. Utifrån detta rankades byggnaderna efter grad av risk och presenterades med hjälp av visualiseringsverktyget Extra och de 85 byggnader med högst risk inspekterades. Vi fann att en sjättedel av byggnaderna var lokaliserade helt eller delvis i områden som exponeras för översvämning och drygt en femtedel hade källare med utvändig källartrappa. Fem breda anpassningsstrategier identifierades: risk-baserad investering, områdesbaserad anpassning, regelbunden inspektion och underhåll, strategisk samverkan och dialog med de boende.

Läs mer om detta i artiklarna Ett systematiskt tillvägagångssätt för att bedöma klimatsårbarheter och anpassningsmöjligheter i stora fastighetsportföljer: påverkan på fastighetsägares transformativa förmåga

Kontakt

Mattias Hjerpe

Sofie Storbjörk

Vi valde även att inrikta en delstudie på kommunens roll i klimatanpassningen av den bebyggda miljön. I en intervjustudie med tio svenska kommuner som har tagit sig an frågan om mångfunktionell klimatanpassning i befintlig miljö framkommer flera utmaningar som gör det svårt för kommunerna att genomföra riktade klimatanpassningsåtgärder. Primärt så ligger ansvaret för klimatanpassning av den befintliga staden på fastighetsägare. Kommunerna upplever sig vara förhindrade att vidta åtgärder som kan gynna privata aktörer enligt Kommunallagen. Därutöver är tillgången till lämpligt placerad kommunal mark ofta begränsad i den täta staden, vilket påverkar åtgärdernas effektivitet. Ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer såsom fastighetsägare, kommuner, försäkringsbolag och andra samhällsstrukturer liksom möjlighet till samfinansiering av klimatanpassningsåtgärder spelar en central roll för möjligheten att effektivt hantera klimatanpassning.

Kontakt

Sofie Storbjörk

Intervjuer genomfördes med förskolepersonal och föräldrar till barn som vistades på förskolor under värmeböljan 2018. En enkät skickades till enhetschefer för att samla in information om deras upplevelser. Resultatet visar att små barn drabbas negativt av värmeböljor, och förskolor är ofta dåligt anpassade för värme. Praktiska och mentala strategier används för att hantera värmen, utöver detta är det av vikt att uppnå svala inomhus- och utomhusmiljöer. Tydliga riktlinjer vid extremväder behövs.

Läs mer om detta i artikeln Sårbarhet och anpassning till värmeböljor i förskolan: Erfarenheter, effekter och åtgärder från enhetschefer, pedagoger och föräldrar

Kontakt

Anna Malmquist

Äldre människor är särskilt sårbara under värmeböljor. Vi intervjuade därför 19 äldre boende i särskilda boenden och i egen bostad om värmeböljan 2018. I studien berättar de äldre om att även om värmen generellt är positiv, så är den extrema värmen uttröttande och stressfylld. Deras förmåga att anpassa sig varierar, och tillgången till svala utrymmen på äldreboendet eller hemmet är avgörande. Att vara beroende av andra för hygien och rörlighet ökar sårbarheten och känslan av utsatthet. Studien pekar på behovet av ökad medvetenhet, tillgång till svala miljöer och tydliga riktlinjer för att anpassa äldreomsorgen till klimatförändringar.

Läs mer om detta i artikeln Äldres upplevelser av värmestress och anpassning till värme: En intervjustudie

Kontakt

Anna Malmquist

Kommuners förmåga att hantera medborgardeltagande i klimatanpassning utmanas av flera faktorer. Medborgare ses ofta som intressenter snarare än aktiva medskapare. Forskningen pekar på kommunernas begränsade kapacitet att effektivt analysera och regera på medborgarnas inspel genom deltagandeprocesser. Strategier för att utvärdera dessa inspel är ofta bristfälliga. Att överbrygga detta gap och involvera medborgare som aktiva medskapare i lösningar bör vara en central prioritet.

Läs mer om detta i artikeln Att reda ut kommuners kapacitet för medborgardeltagande i transformativ klimatanpassning

Kontakt

Erik Glaas