16 september 2019

Hur ser barns och ungas kulturliv ut när barn och unga själva får bestämma? Det är en av utgångspunkterna för en antologi som Anna Sparrman är redaktör för.

Ungdomar som
Barns och ungdomars kulturuttryck har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen. På bilden: Cosplay-klädda ungdomar som dabbar. ColobusYeti

Rapporten är framtagen av myndigheten för kulturanalys och presenterar aktuell forskning om barns och ungas fritidskultur i Norden.

–Några tydliga mönster framkommer som hjälper oss att bättre förstå kulturlivets förutsättningar bland barn och unga. Det första är att barns och ungas kultur främst drivs av lust och glädje, det andra är att barns och ungas egna skapande och "görande" av kultur är integrerat och ofta sker samtidigt. Dessutom är kulturlivet bland barn och unga ofta åldersöverskridande, vilket gör att ordet barn- och ungdomskultur egentligen är ganska missvisande, säger Anna Sparrman.

Sammantaget visar rapporten att mycket av det som barn och unga ägnar sig åt i termer av kultur inte alltid fångas in av den offentliga kulturpolitikens kulturbegrepp och inte heller i de nordiska ländernas kulturvaneundersökningar. I flera fall handlar det om kulturella uttryck som hittills har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen.
Digitaliseringens effekter uppmärksammas och antologin ställer frågor om olika gruppers (exempelvis unga från ursprungsbefolkningar, barn och unga med funktionshinder och HBTQ-ungdomar) möjligheter att delta och själva forma sitt kulturliv. Exempel på kulturyttringar som tas upp är cosplay, makerrörelsen, dataspelande och barns musikanvändning. 

I antologin ingår texter skrivna av 19 forskare från Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Grönland. Förutom Anna Sparrman deltar Daniel Gustafsson och Yelyzaveta Hrechaniuk från Linköpings universitet med varsitt bidrag. Daniel Gustavssons kapitel handlar om meningsfull fritid för barn med funktionsvariation medan Yelyzaveta Hrechaniuk reflekterar över och utreder vad vi menar med barns kreativitet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Social kategorisering

5,8 miljoner kronor till forskning om familjehem

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

familj i solnedgång

Adopterade barns återresor fyller ett behov även hos adoptivföräldrarna

Tidigare var det vanligt att adopterade gjorde återresor till sina födelseländer. Idag görs liknande resor, där hela den adopterades familj reser till födelselandet. En avhandling visar att även föräldrarna står i centrum för återresan.

Elevassisten

Elevassistenter i skolan har en otydlig roll

Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan. Men det saknas nationella bestämmelser om deras funktion och forskning visar att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för elever i behov av särskilt stöd.

Gamla foton

Forskning om barns kulturarv får 16,6 miljoner kronor

LiU får ytterligare 16,6 miljoner från Vetenskapsrådet. Anna Sparrman ska i sitt projekt studera arkiv och barn som kulturarvsskapare.

Senaste nytt från LiU

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Professor Marie Cronqvist.

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi klara

Flera forskare från LiU har deltagit i arbetet med att ta fram världens första ISO-standarder för en cirkulär ekonomi. Målet är ett mer hållbart samhälle.