16 september 2019

Hur ser barns och ungas kulturliv ut när barn och unga själva får bestämma? Det är en av utgångspunkterna för en antologi som Anna Sparrman är redaktör för.

Ungdomar som
Barns och ungdomars kulturuttryck har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen. På bilden: Cosplay-klädda ungdomar som dabbar. Fotograf: ColobusYeti

Rapporten är framtagen av myndigheten för kulturanalys och presenterar aktuell forskning om barns och ungas fritidskultur i Norden.

–Några tydliga mönster framkommer som hjälper oss att bättre förstå kulturlivets förutsättningar bland barn och unga. Det första är att barns och ungas kultur främst drivs av lust och glädje, det andra är att barns och ungas egna skapande och "görande" av kultur är integrerat och ofta sker samtidigt. Dessutom är kulturlivet bland barn och unga ofta åldersöverskridande, vilket gör att ordet barn- och ungdomskultur egentligen är ganska missvisande, säger Anna Sparrman.

Sammantaget visar rapporten att mycket av det som barn och unga ägnar sig åt i termer av kultur inte alltid fångas in av den offentliga kulturpolitikens kulturbegrepp och inte heller i de nordiska ländernas kulturvaneundersökningar. I flera fall handlar det om kulturella uttryck som hittills har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen.
Digitaliseringens effekter uppmärksammas och antologin ställer frågor om olika gruppers (exempelvis unga från ursprungsbefolkningar, barn och unga med funktionshinder och HBTQ-ungdomar) möjligheter att delta och själva forma sitt kulturliv. Exempel på kulturyttringar som tas upp är cosplay, makerrörelsen, dataspelande och barns musikanvändning.

I antologin ingår texter skrivna av 19 forskare från Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Grönland. Förutom Anna Sparrman deltar Daniel Gustafsson och Yelyzaveta Hrechaniuk från Linköpings universitet med varsitt bidrag. Daniel Gustavssons kapitel handlar om meningsfull fritid för barn med funktionsvariation medan Yelyzaveta Hrechaniuk reflekterar över och utreder vad vi menar med barns kreativitet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Social kategorisering

5,8 miljoner kronor till forskning om familjehem

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

familj i solnedgång

Adopterade barns återresor fyller ett behov även hos adoptivföräldrarna

Tidigare var det vanligt att adopterade gjorde återresor till sina födelseländer. Idag görs liknande resor, där hela den adopterades familj reser till födelselandet. En avhandling visar att även föräldrarna står i centrum för återresan.

Elevassisten

Elevassistenter i skolan har en otydlig roll

Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan. Men det saknas nationella bestämmelser om deras funktion och forskning visar att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för elever i behov av särskilt stöd.

Gamla foton

Forskning om barns kulturarv får 16,6 miljoner kronor

LiU får ytterligare 16,6 miljoner från Vetenskapsrådet. Anna Sparrman ska i sitt projekt studera arkiv och barn som kulturarvsskapare.

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.