Rapporten är framtagen av myndigheten för kulturanalys och presenterar aktuell forskning om barns och ungas fritidskultur i Norden.
–Några tydliga mönster framkommer som hjälper oss att bättre förstå kulturlivets förutsättningar bland barn och unga. Det första är att barns och ungas kultur främst drivs av lust och glädje, det andra är att barns och ungas egna skapande och "görande" av kultur är integrerat och ofta sker samtidigt. Dessutom är kulturlivet bland barn och unga ofta åldersöverskridande, vilket gör att ordet barn- och ungdomskultur egentligen är ganska missvisande, säger Anna Sparrman.
Sammantaget visar rapporten att mycket av det som barn och unga ägnar sig åt i termer av kultur inte alltid fångas in av den offentliga kulturpolitikens kulturbegrepp och inte heller i de nordiska ländernas kulturvaneundersökningar. I flera fall handlar det om kulturella uttryck som hittills har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen.
Digitaliseringens effekter uppmärksammas och antologin ställer frågor om olika gruppers (exempelvis unga från ursprungsbefolkningar, barn och unga med funktionshinder och HBTQ-ungdomar) möjligheter att delta och själva forma sitt kulturliv. Exempel på kulturyttringar som tas upp är cosplay, makerrörelsen, dataspelande och barns musikanvändning.
I antologin ingår texter skrivna av 19 forskare från Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Grönland. Förutom Anna Sparrman deltar Daniel Gustafsson och Yelyzaveta Hrechaniuk från Linköpings universitet med varsitt bidrag. Daniel Gustavssons kapitel handlar om meningsfull fritid för barn med funktionsvariation medan Yelyzaveta Hrechaniuk reflekterar över och utreder vad vi menar med barns kreativitet.