Forskarna ingår i nätverket ”The Green economies network” som initierats av bland andra Brita Hermelin, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Hon var också en av arrangörerna av workshopen ”Uneven pathways towards the Green Economy” som ägde rum vid CKS i dagarna två. Gruppen som startat nätverket är ekonomgeografer. Gemensamt är att de alla forskat om tjänster och vilken roll de har för utveckling och tillväxt i främst regionala och lokala perspektiv samt hur detta påverkar fördelningen av tillväxt globalt.
Välstånd och utveckling utan att skada miljön
Under träffen diskuterades vilka hinder och möjligheter som finns för att hållbarhetsmålen ska integreras med de ekonomiska verksamheterna. I vilka geografiska sammanhang utvecklas gröna ekonomier? Varför är det så geografiskt ojämnt fördelat? Vilka relationer krävs lokalt och regionalt för att få den ekonomiska modellen att fungera?
Definitionen ”grön ekonomi” är en grundläggande modell FN formulerat för hållbar utveckling: att skapa välstånd och ekonomisk utveckling utan att skada miljön. Den tar också hänsyn till hållbarhet, resursanvändning och effekter vid tillväxt och investeringar.
– Grön ekonomi har i många sammanhang utvecklats till ett tillväxtideal, vilket riskerar att den ekologiska och sociala hållbarheten får mindre betydelse i praktiken. Där är politiken och policyarbetet viktigt: det kan påverka utvecklingen av den gröna ekonomin och hur den kan integreras i företagssektorn, säger Brita Hermelin. Hon forskar om betydelsen av sektorsövergripande samverkan för lokal och regional utveckling; hållbar utveckling och kommuners planering för grön tillväxt.
Politik och policy viktiga styrinstrument
Politiken sker på olika skalnivåer: internationellt genom till exempel Parisavtalet och internationella standarder; nationellt genom regleringar och program och regionalt och lokalt genom policyinsatser.
– Kommuner har en påverkan exempelvis inom energifrågor, avfallshantering, byggplanering, upphandling och genom att bidra till att plattformar skapas där samverkan och kunskapsöverföring kan ske, säger Brita Hermelin.
Till workshoppen i Norrköping kom 13 forskare med hemvist i Storbritannien, Norge, Finland och Luxemburg samt vid tre svenska universitet: Karlstads universitet, Linköpings universitet, samt Stockholms universitet. Bakgrunden till träffen i Norrköping är den nyligen publicerade boken Services and the Green Economy med redaktörerna Andrew Jones, Patrik Ström, Brita Hermelin och Grete Rusten. Träffen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Regionala förutsättningar avgörande för utfallet
Det första anförandet hölls av David Gibbs från University of Hull som studerar några starka regioner i Europa med grön tillväxt: ”Green Tech Valley” i österrikiska regionen Steiermark där staden Graz ligger; ”New Anglia” i Norfolk och Suffolk i sydöstra Storbritannien samt Bremerhaven i norra Tyskland vid Nordsjökusten. David Gibbs menade att även om nationella riktlinjer och intentioner finns, så är de regionala förutsättningarna avgörande för gröna ekonomier: beslutsfattarnas kunskaper, regionens självbild, lokala visioner och förmågan till att skapa nya konsumentmönster. Gemensamt för flera av exemplen är att de har minskande befolkning, vikande arbetsmarknad och ett näringsliv i förändring när stora industrier läggs ner.
Den sammantagna bilden av forskarnas presentationer för workshopen var att det tas många initiativ och att det sker en snabb utveckling i riktning mot en grön ekonomi samtidigt som det i hög grad är fortsatt fokus på förnyelsebara energikällor. Det är sannolikt att det här kommer innebära genomgripande förändringar för hur näringslivet och dess verksamhet organiseras, vilka tekniker och material som används. Ett exempel på det senare gavs av Ida Andersson från Stockholms universitet som berättade om hur byggbranschen i praktiken tävlar om att bygga det högsta trähuset.
Tjänsterna hänger samman med tillverkningen
Det här kommer också ha en betydelse för var jobben lokaliseras och ett exempel på det är den planerade batterifabriken i Skellefteå som kommer att få en avgörande roll för regionens utveckling. Detta är industritillverkning som förväntas sysselsätta drygt 2 000 personer.
– Det som tjänsteperspektivet tydliggör är att denna produktion i grunden är beroende av det som brukar sorteras till tjänster, det vill säga forskning, miljöteknikkonsulter, certifieringar, mjukvaror och andra tjänstenyttor. En forsknings- och utvecklingsavdelning med knappt 500 jobb planeras lokaliseras i Västerås, säger Brita Hermelin.
