Robotforskning och föreställningar om autism kretsar ofta kring potentialen för robotterapi att kunna förändra eller läka personer med autism. Ibland handlar det också om att personer på autism-spektrumet föredrar mekaniska och förutsägbara saker framför andra människor.
Denna ansats, så som den används vid utformningen av hjälpmedelsteknik och artificiella intelligenssystem inom euro-amerikansk forskning, återskapar idéer som leder till att klassificera vissa beteenden som autistiska eller som socialt bristfälliga, medan andra liknande uttryck ses som socialt accepterade.
Forskningsprojekt
Vad innebär det att bli stämplad som autistisk? Vad behöver en social robot ha för att vara användbar inom autismområdet? Hur och när uppstår en robots sociala förmåga? Hur påverkar behandlingar för autism som använder robotinteraktion vad som förstås som autism och utvecklingen av robotar som hjälper människor socialt? Genom att använda etnografiska metoder hamnar min forskning vid skärningspunkten mellan olika discipliner.
Jag har undervisat både på grundnivå och avancerad nivå i människa-robot-interaktion, ansvarsfull AI-utveckling, intersektionalitet och kvalitativa forskningsmetoder, samt handlett masteruppsatser inom både akademin och industrin
Kontakta mig
Om du har liknande forskningsintressen kring autism och sociala robotar, vill samarbeta eller helt enkelt vill veta mer om mitt forskningsprojekt, är du välkommen att kontakta mig på isabel.garcia.velazquez@liu.se.
Min doktorandtjänst ingår i Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society.
