Artificiell intelligens, AI, förändrar våra liv
Nyheter inom AI
Events inom AI
5 september 2023
ELLIIT Focus Period on Network Dynamics and Control: Seminarieserie med internationella gästforskare
05 september 2023 kl. 13.15 - 05 oktober 2023 kl. 11.00 Systemet,B-huset, Campus Valla
10 oktober 2023
Research just around the corner: AI och skolan
kl. 12.15 – 13.00 Lövverket, Studenthuset, Campus Valla, Linköping
17 oktober 2023
Research just around the corner: AI och skolan
kl. 12.15 – 13.00 Campus Norrköpings bibliotek
24 oktober 2023
Research just around the corner: Att forma en framtid med AI – vad krävs av management?
kl. 12.15 – 13.00 Lövverket, Studenthuset, Campus Valla, Linköping
31 oktober 2023
Research just around the corner: Att forma en framtid med AI – vad krävs av management?
kl. 12.15 – 13.00 Campus Norrköpings bibliotek
7 november 2023
Research just around the corner: How will AI change diagnosis of heart diseases?
kl. 12.15 – 13.00 Lövverket, Studenthuset, Campus Valla, Linköping
13 november 2023
14 november 2023
21 november 2023
28 november 2023
Nyhetsbrev om AI
Artificiell intelligens på LiU
Utvecklingen har gått snabbt framåt sedan LiU 1975 tillsatte Sveriges första professor i datalogi, Erik Sandewall, som 1969 disputerat i det nya ämnet artificiell intelligens. Då var forskningen inriktad mot expertsystem och kunskapsöverföring. Idag ligger tyngdpunkten på maskininlärning, djupinlärning och system som innefattar logiska resonemang och datordrivna beslutsprocesser.
Vid LiU bedrivs framstående forskning, utbildning och samverkan inom flera viktiga AI-områden. Datorseende - djupinlärning där datorer, med hjälp av avancerad bildbehandling och AI, drar egna slutsatser är ett starkt område. Kunskapssystem och avancerat beslutsstöd där logisk slutledning ingår är ett annat. Ett tredje är forskning kring människans plats i systemen, liksom hur vi ska behålla kunskaperna för att kunna ta över om systemen av någon anledning fallerar.
AI är ett av Linköpings universitets styrkeområden
Styrkeområde AI är brett
och fakultetsövergripande.
Det handlar om rena AI-tekniker
och om tillämpningar av teknikerna. Men också om synen på AI, hur det kommer samhället till del, etiska riktlinjer mm.
LiU är också värd för WASP
Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program.
Styrkeområde AI är brett
och fakultetsövergripande.
Det handlar om rena AI-tekniker
och om tillämpningar av teknikerna. Men också om synen på AI, hur det kommer samhället till del, etiska riktlinjer mm.
LiU är också värd för WASP
Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program.
Om styrkeområde AI på LiU
Kraftsamling inom AI över fakultets- och ämnesgränser
Linköpings universitet har över 100 kurser inom artificiell intelligens (AI) och kompetens inom AI på alla institutioner. Det visar inventeringar som gjorts för styrkeområde AI på LiU. Nu görs en kraftsamling för att samverka kring tvärvetenskapligt AI.
Styrkeområde AI är ett av universitetets utpekade utvecklingsområden. Utöver kompetens- och kursinventeringen har webbsidan liu.se/ai tagits fram, vilket också ska spegla den stora bredden inom AI på LiU. AI berör alla institutioner och tanken är att hitta ett sätt att samverka kring och driva det tillsammans.
– Det finns en teknisk kompetens, förmåga och teknik inom AI på LiU som sticker ut. Ett exempel är Berzelius, Sveriges snabbaste superdator för AI som invigdes i mars 2021. Den tekniska AI-kompetensen är något av en kärna, sedan handlar det om så mycket mer, säger Micael Frideros forskningsingenjör inom artificiell intelligens och biträdande föreståndare för styrkeområde AI.
Samverkan på flera plan, från det lokala till EU-nivå
Styrkeområde AI har samarbeten med regionala noden av AI Sweden. Inom kort startar konceptet LiU SAI, Scene for AI, en halvtimmes AI-föreläsningar varje månad.
Inom styrkeområdet jobbar man både med utbildning, forskning och kontakter med näringsliv och samhälle. Närmast på agendan står frågor om hur styrkeområde AI knyts ihop med olika forskningssatsningar, WASP, AI Competence for Sweden, AI Swedens Linköpingsnod, Linköping Science park och myndigheter i området.
– Vi jobbar i så många olika plan, från det lokala till EU-nivå, säger Micael Frideros.
Micael hoppas att tvärvetenskaplig AI blir ett profilområde för LiU. I senaste forskningspropositionen föreslog regeringen ett nytt kvalitetsbaserat system för fördelning av medel till forskning. På uppdrag av regeringen har Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova tagit fram ett förslag på en modell som bygger på att lärosätena själva bestämmer profilområden. Profilområdena bedöms av sakkunniga inför att regeringen ska fördela resurser. Meningen är att modellen ska bidra till att stärka universitets strategiska profilering och samtidigt bidra till ökad vetenskaplig kvalitet och kvalitet i samverkan med omgivande samhället för varje utvalt profilområde.
– Om AI skulle bli profilområde vill vi arbeta med rekrytering och frågor som hur vi vässar utbildningar och hur vi kan bli ännu duktigare på att nå ut. Vi vill ha bra utbildningar, på campus och digitalt, ur ett AI-perspektiv, säger Micael Frideros.
Historiskt har Linköping universitet tagit flera initiativ till att skapa nya civilingenjörsutbildningar inom datavetenskap, mjukvaruteknik, teknisk biologi och industriell ekonomi med flera. En civilingenjörsutbildning inom AI kan bli nästa steg.
– Vi har ett starkt fokus på LiU. Det handlar inte bara om ren AI-teknik utan också väldigt mycket om tillämpningar. Samarbete kring tvärvetenskapligt AI berör hela universitetet.
Förmågan att gå från teori till praktik utmärker LiU, det har varit kännetecknande i de nyskapade utbildningarna, säger Micael Frideros.
Inspelade AI-föreläsningar
Människor och maskiner - Jesper Olsson
Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap föreläser om hur litteraturens former färgats av algoritmer och utforskat språket som ett slags artificiell intelligens. Litteratur av detta slag utmanar våra invanda föreställningar och uppmuntrar oss att tänka framtiden som mer än bara en oundviklig förlängning av nuet. Samtidigt uppmuntrar den, genom att utforska och leka med ny teknologi, till andra sätt att tänka, känna och se på världen. Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Strimman.
Människor och maskiner - Michael Godhe
Michael Godhe, docent i kultur och mediegestaltning föreläser om hur ett kluster av robotar, androider, datorer och AI har representerats inom science fiction. Litteratur av detta slag utmanar våra invanda föreställningar och uppmuntrar oss att tänka på framtiden som mer än bara en oundviklig förlängning av nuet. Samtidigt uppmuntrar den, genom att utforska och leka med ny teknologi, till andra sätt att tänka, känna och se på världen. Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Strimman.
AI in Society - Hannah Pelikan och Ericka Johnson
Kan maskiner vara intelligenta? Och hur formar artificiell intelligens (AI) vårt samhälle och vårt dagliga liv? Hur kan humaniora och samhällsvetenskap bidra till forskningen om artificiell intelligens? Ericka Johnson, professor i Tema genus, och Hannah Pelikan, doktorand i Språk och kultur samtalar utifrån frågeställningar som tagits upp i seminarieserien AI in Society. Föreläsningen är på engelska. Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Strimman.
Mer AI-föreläsningar
När roboten blir bidragshandläggare - Ida Lindgren
Ida Lindgren föreläser om när roboten blir bidragshandläggare. I takt med ökade krav på snabb hantering och ökad kvalitet digitaliseras fler offentliga tjänster. Vad gör digitaliseringen med oss som medborgare och vad gör den för oss? Och hur påverkas de som arbetar inom offentlig förvaltning av digitaliseringen? Vilka värden skapas, och för vem? Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Strimman.
När roboten blir bidragshandläggare - Daniel Toll
Daniel Toll föreläser om när roboten blir bidragshandläggare. Många kommuner undersöker möjligheten att låta mjukvarurobotar ta över administrativa arbetsuppgifter. Gör det någon skillnad om en person eller en robot har fattat beslut i våra ärenden? Föreläsningen är en del av föreläsningsserien Strimman.
Så påverkar AI jobben, dina anställda och kunder
Vad är AI och vad ska vi ha det till? Med fokus på samhällsnytta, jobb, kunder och konsumenter diskuterar panelen detta samt hur och vilka yrken som påverkas i vårt alltmer digitaliserade samhälle och om vad vi kan förvänta oss av framtidsutveckling inom AI-området. Klippet är ett Goto 10-event som
Flera AI-föreläsningar
AI och biologiska nätverk för att individanpassa läkemedelsbehandling
Se Mika Gustafssons föreläsning om AI och biologiska nätverk för att individanpassa läkemedelsbehandling. Från Populärvetenskapliga veckan 2021.
Uppkopplade byggplatser - digitalisering, AI och virtual reality i byggandet
Se Martin Rudbergs föreläsning om Uppkopplade byggplatser - digitalisering, artificiell intelligens och virtual reality i byggandet. Från Populärvetenskapliga veckan 2021.
Styrbar artificiell intelligens för drönartrafik
Artificiell intelligens kan användas för att styra obemannad flygtrafik (drönare). Men hur kan vi övervaka och styra artificiell intelligens? Det är en utmaning för utformning av gränsytan mellan människan och systemet. Jonas Lundberg visar en simulering av framtida drönartrafik i städer – och berättar om hur vi kan förstå och utforma styrbar artificiell intelligens, genom interaktiv visualisering. Från Populärvetenskapliga veckan 2022.
Flera föreläsningar
När roboten börjar jobba på kommunen - Ida Lindgren
Att låta mjukvarurobotar hantera administration i offentlig sektor sägs förbättra tjänster för oss medborgare samt ge oss mer valuta för skattepengarna. Se Ida Lindgren, universitetslektor och docent i informationssystem, föreläsa om hur din syn påverkas på det offentliga om en robot tagit ett beslut i dina ärenden. Hur de påverkas som får en robot som kollega? Inspelning från Populärvetenskapliga veckan 2020.
Vill du se fler inspelade AI- föreläsningar?
Välj Scenen för AI i menyn högst upp.
AI för att förstå, manipulera och skapa bilder - Gabriel Eilertsen
Artificiell intelligens (AI) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, och speciellt tekniker inom s.k. djupinlärning. Populära tillämpningar inkluderar bl.a. självkörande bilar, ansiktsigenkänning, "deep fakes", språkförståelse och medicinsk diagnostik. Gabriel Eilertsen, biträdande universitetslektor i datorgrafik och bildbehandling, förklarar hur de använder teknikerna inom forskning i medieteknik, för att tolka, förbättra och skapa bilder. Från Populärvetenskapliga veckan 2020.
Vad AI inte kan - Tom Ziemke
En föreläsning om hajpen kring artificiell intelligens (AI) och som belyser några av de begränsningar som datorer och robotar fortfarande har. Från Populärvetenskapliga veckan 2022.