I framtiden kommer en allt större del av Sveriges befolkning bestå av äldre. Det leder till ett större vårdbehov, samtidigt som färre är i yrkesarbetande ålder. Redan nu är personalsituationen ansträngd på många vårdinrättningar för äldre. En lösning skulle kunna vara mer digital teknik i äldreomsorgen så som sociala robotar, tillsynskameror och digitala assistenter.
Trots det har det hittills gått långsamt att införa digital teknik i äldreomsorgen. Enligt tidigare studier är ett hinder teknikmotstånd inom omsorgsyrken. Motståndet kan bero på att användandet av digital teknik krockar med att vårdpersonalen värderar mänsklig omsorg högt.
– Genom att ge kunskap om vårdgivares känslor inför digitalt arbete i äldreomsorgen kommer detta projekt bidra till att visa hur digitalisering kan ske på ett sätt som blir meningsfullt i förhållande till vårdgivares ideal om omsorg, säger Marcus Persson, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, som tilldelats 4 253 000 kronor för sitt projekt "Digitalt emotionsarbete i äldreomsorgen".
Projektet som löper över tre år ska ge ny kunskap om hur vårdgivare uttrycker och hanterar sina känslor när de använder digitala arbetsredskap i relation till omsorgstagare. Projektet undersöker också vilka känslomässiga möjligheter och utmaningar som digitala verktyg innebär för vårdgivare när de ska utföra sitt arbete på ett professionellt sätt.
– Omsorgstagarnas känslor spiller lätt över på vårdgivarna och är något som måste bemötas på ett professionellt sätt med ömsom emotionellt engagemang och emotionell distansering för att tillhandahålla god omsorg och för att bevara sin egen hälsa och välbefinnande, säger Marcus Persson.
Automatiserade arbetsprocesser
Ida Lindgren, biträdande professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling får 5 382 000 kronor för att undersöka vilken inverkan hyperautomation av introduktion av nyanställda har på den organisatoriska arbetsmiljön i privata företag. Projektet har fått titeln "Vem gör vad när arbetsprocesser delvis automatiseras? En empirisk och tvärvetenskaplig studie av hyperautomation och organisatorisk arbetsmiljö"
Under en introduktionsprocess får nyanställda information, kunskaper och arbetsredskap som krävs för att börja jobba. Ett sätt att effektivisera och därmed minska arbetsbörda och kostnader i denna process är att använda sig av så kallad hyperautomation. Hyperautomation innebär att man kombinerar artificiell intelligens med en mjukvara som hanterar och flyttar data mellan olika system på ett sätt som liknar människors handlingar i systemen.
Projektet är tvärvetenskapligt och väntas ge ny kunskap som kan användas i privata företag som arbetar med, eller planerar att arbeta med, hyperautomation.
Anslag från Afa Försäkring
Totalt nio forskningsprojekt får dela på sammanlagt 38 miljoner kronor från Afa Försäkring i forskningsprogrammet "Arbetsmiljöeffekter vid automatisering, robotisering och artificiell intelligens". Forskningsprogrammet startar 1 februari 2023, och pågår till 1 februari 2026. Ulrika Hektor är chef för Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning:
– Projekten som har fått medel kommer tillsammans att ge en helhetsbild av hur arbetsmiljön och hälsan hos medarbetare i privat sektor påverkas av de här nya teknikerna, säger hon.
Texten uppdaterades 23 januari 2023 med information om Ida Lindgrens projekt.
