Min avhandling fokuserade på definition av normal kroppstemperatur och temperatur vid sjukdom (feber). Därefter har jag och forskarkollegor utvecklat ett symtomskattningsinstrument (EDIS) för att tidigare förstå att ospecifika symtom hos sköra äldre kan vara relaterat till pågående infektion.
Bedömningen av äldre är även beroende av hur nuvarande referensvärden för biokemiska markörer är anpassade till åldrande och kronisk sjukdom, vilket undersöks i ett pågående avhandlingsarbete. Inriktningen i forskningen har vidare utvecklats mot interprofessionell samverkan och lärande, vilket finns med i planerade studier inom äldreomsorg.
Vad är en normal kroppstemperatur och när har man feber?
Vi har fortsatt att undersöka hur normal kroppstemperatur varierar mellan och inom individer, och hur termometrarnas teknik påverkar mätvärdet. Studierna har lett fram till insikter om skillnader i kroppstemperatur mellan grupper av individer, t. ex har fertila kvinnor och tonåringar lite högre temperatur jämfört med andra beroende på hormoner, och sköra äldre lägre kroppstemperatur. Däremot verkar inte små barn ha högre temperatur jämfört med andra grupper, vilket är en vanlig uppfattning.
Eftersom kroppstemperaturen varierar betydligt även inom individer innebär det att det inte finns en, utan flera kärntemperaturer och att det inte går att justera ett mätvärde till en annan referenstemperatur mätt någon annanstans på kroppen. Detta innebär också att hur vi definierar feber, dvs oftast som 38°C eller mer, måste omprövas.
Ny definition av feber - DiffTemp
I en multicenterstudie med 2000 individer i åldrarna 2 till 89 år framgår att skillnad mellan uppmätt normal kroppstemperatur och vad individen själv uppger vara temperatur vid feber är ca 1,1°C till 1,5°C. Resultatet är grunden för ett nytt sätt att definiera temperaturs vid feber, DiffTemp. Tanken är att skillnaden mellan individens bastemperatur och temperatur vid feber, är ett säkrare sätt att bedöma kroppstemperatur vid feber.
I två projekt, med dels kritiskt sjuka patienter i neurokirurgisk intensivvård, dels med äldre i särskilt boende, testas nu hypotesen att minst 1°C ökning från normal temperatur + sjukdomskänsla och biokemiska pro-inflammatoriska markörer, indikerar pågående infektionssjukdom/inflammatorisk process.
Vi avser också att utveckla ett datorbaserat bedömningsprogram för att tidigare upptäcka pågående infektion hos kritiskt sjuka i intensivvård.
