19 december 2018

Sverige är återigen en ledande gruvnation. Men till viken kostnad? I en bok analyserar forskare från Linköpings universitet den svenska gruvpolitikens omvandling och de – många – konflikter som politiken gett upphov till. Gruvdriften är, menar författarna, den stora lokala miljöstridsfrågan av idag och ställer krav på statligt ansvarstagande.

Former mining site Stollberg in SwedenEn av de frågor som dykt upp på senare tid är vem som bär det ekonomiska och ekologiska ansvaret för övergivna projekt.
Foto iStock Jazzanna
År 1991 förändrades den svenska mineralpolitiken. Ekonomiska subventioner och regeljusteringar gjorde det lättare för privata investeringar i gruvor, samtidigt drog sig staten tillbaka. Syftet var att åter göra Sverige till en framträdande gruvnation, vilket också lyckades.

Gruvpolitikens omvandling har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser. Från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdag.

– Både ämnesmässigt och geografiskt har debatten om gruvdrift vuxit, vilket är intressant. Den spänner över hela landet, med intensiva konflikter runt bland annat Ojnareskogen och Norra Kärr. Det handlar om allt från oro för stora ingrepp i närmiljön till ovilja mot utländska investeringar i svenska mineralfyndigheter, säger Simon Haikola, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet.

Han är tillsammans med Jonas Anshelm och Björn Wallsten författare till ”Svensk gruvpolitik i omvandling – aktörer, möjliga världar och kontroverser”. Boken har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Den svenska gruvpolitikens omvandling, som finansierats av Vetenskapsrådet samt i anslutning till forskningsprogrammet Seed box, som Mistra och Formas finansierar.

Omfattande motstånd och krav på ansvar

Boken beskriver bland annat hur statens tillbakadragande skjutit över ansvaret för gruvpolitiska frågor på lokala administrationer, myndigheter, civilsamhälle och gruvbolagen själva. Detta har lett till ett massivt motstånd, på många olika nivåer i samhället. Omfattande protester och motstånd har riktats både nationellt och lokalt mot utvinningsprojekt i Jokkmokk, Tärnaby och Kiruna, Norra kärr i Jönköpings kommun och Ojnareskogen på Gotland.

I ett av bokens kapitel beskrivs hur ansträngningarna att förhindra kalkbrottet på norra Gotland förenar aktörer av mycket skiftande karaktär, i en unik miljöpolitisk strid. Lokalbefolkningen protesterar sida vid sida med traditionella naturskyddsorganisationer, aktivister från Greenpeace, tjänstemän från Naturvårdsverket, företrädare för länsstyrelsen, landshövdingen och lokala politiker på båda sidor av blockgränsen. I striden som i stor utsträckning utspelas i och mellan svenska domstolar, ställs riksintressena naturskydd och mineralutvinning mot varandra på ett sätt som skakar om hela det etablerade politiska systemet.

Efter att högkonjunkturen vändes i nedgång runt 2011 tillkom en konfliktdimension. Vem bar ansvar ekonomiskt, ekologiskt och socialt för de kommuner som var helt beroende av gruvbolag?

– Det utbredda motståndet, som finns både hos gräsrötter och myndighetspersoner, utmärker tillsammans med det statliga tillbakadragandet, den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Många vill se ett statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningens rättigheter, säger Simon Haikola, Linköpings universitet.

Bok:
Svensk gruvpolitik i omvandling – aktörer, möjliga världar och kontroverser, Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten (2018).

Kontakt

Relaterat innehåll

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.