22 oktober 2020

En klassiker i ny skepnad. Arbetslivskonferensen Helixdagen hölls i år för första gången i digital form. Arbetsmiljö i offentlig sektor, konsten att inte göra för mycket och vikten av sociala relationer när vi jobbar digitalt var några rubriker på programmet.

Bild från Zoom under Helixdagen.
Andreas Wallo, organisationsforskare och biträdande professor, var en av dem som höll i den digitala konferensen.  Fotograf: Mikael Sönne

Stärks under tryck

Helixdagen har arrangerats sedan mitten av 00-talet och erbjuder både en bild av pågående projekt inom Helix Competence Center och annan aktuell arbetslivsforskning. Deltagande på konferensen är både forskare och praktiker från Helix partnerorganisationer.

Bild från Zoom under Helixdagen.Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Årets key note-talare Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, talade om olika förutsättningar för ”hållbart, anständigt och attraktivt” arbetsliv i offentlig sektor. Hennes forskning visar bland annat att organisationer som utsätts för hård press utifrån kan stärkas av denna. Det kan vara destruktivt och nedbrytande, men behöver inte vara det.

Ett exempel kan vara organisationer som på grund av coronapandemin tvingas ställa om till nya arbetsformer, som också kan användas i framtiden. Ett annat exempel, som Dellve studerat, var en verksamhet som utsattes för ett osakligt och omfattande mediadrev.

Lyft fram kärnvärden

I det fallet valde de ansvariga att stå upp mot kritiken och bemöta anklagelserna med saklighet och öppenhet. Genom att kraftsamla resurser och lyfta fram organisationens kärnvärden byggdes autencitet, medvetenhet och robusthet i verksamheten. Organisationen gick starkare ur krisen än in i den.

- Det gjorde även att stödresurser som HR synliggjordes och kom närmare verksamheten, säger Lotta Dellve.

Just företagets stödfunktioner är också en nyckelfaktor för chefernas egen arbetsmiljö - och i förlängningen deras eget arbetsmiljöarbete. Den andra avgörande faktorn är stöd, intresse och kommunikation med ledarens egen chef. Det betyder betydligt mer än andra förhållanden som antalet underställda, antalet chefsnivåer och hur många arbetsplatser chefen ansvarar för.

- Tillsammans är dessa två faktorer oslagbara, säger Lotta Dellve om samarbetet med HR och kontakten med den egna chefen.

Digitala relationer

Helixdagens andra externa föreläsare, Sara Hillbom från företaget Psykologpartners, talade om betydelsen av sociala relationer när många arbetar digitalt på distans. För chefen är det ännu viktigare att prioritera kontakten med medarbetarna nu än i vanliga fall då de flesta ändå träffas på arbetsplatsen.

Bild från Zoom under Helixdagen.Sara Hillbom, Psykologpartners.

- Alla medarbetare behöver bli sedda, känna sig behövda och uppleva att de gör ett viktigt jobb. Och distansarbetet gör att cheferna blir ännu viktigare, både i positiv och negativ bemärkelse, säger Sara Hillbom.

Att skapa teamkänsla digitalt ställer ledarskapet inför helt nya utmaningar. Det är svårt, men inte omöjligt. Kommunikation, frekvent och systematiskt, är en framgångsfaktor. För medarbetaren är det centralt att förstå organisationens utmaningar, känna samhörighet och mening.

- Lägg in tid för incheckning och att lära känna varandra i digitala möten. I en ny grupp kan alla få berätta om något de andra inte kände till eller om något som varit tufft det senaste året. Bra möten handlar inte bara om effektivitet utan också om att skapa och upprätthålla relationer, tipsar Sara Hillbom.

Framgångsrika team

Hon berättade också om det så kallade Aristoteles-projektet där Google undersökt vad som kännetecknar framgångsrika arbetsgrupper, team. Framför allt är det en faktor som sticker ut som avgörande; det som kallas psykologisk trygghet.

Konkret innebär det att alla gruppmedlemmar vågar be om hjälp, vågar berätta om misslyckanden, tar till orda och inte sitter tysta, frågar när något är oklart och att hela teamet lär av sina misstag.

Lotta Dellves och Sara Hillboms presentationer finns nedan.

  • Helix föreståndare Mattias Elg kommenterar den digitala konferensen så här:

- Det blev en annorlunda upplevelse, men vi är nöjda med alla presentationer som blev väldigt bra. Vi fick också positiva reaktioner på diskussionerna i smågrupper (breakout-rooms). Vi var också förberedda på tekniska problem och obehöriga individer. Två fick slängas ut, så det gäller att ha koll på deltagarna och tekniken.

- Vi hoppas att Helixdagen kommer genomföras på Konsert & Kongress nästa år. Det finns trots allt många fördelar med att träffas fysiskt.

Två seminarier

Marcus Persson, forskare på LiU.
Marcus Persson. Fotograf: Mikael Sönne

Om robotar och arbetsmiljö

Hur påverkar sociala robotar arbetssätt och arbetsmiljö i äldrevården? Det ska ett forskningsprojekt under ledning av Marcus Persson, forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), ta reda på.

I en kommande kunskapsöversikt identifierar forskarna i huvudsak åtta olika användningsområden för robotar i äldreomsorgen internationellt: distrahera, underhålla, socialisera (dessa tre brukar beskrivas som sociala), lyfta, äta, tvätta, träna och övervaka. Exempel på det senare är provtagning av kroppstemperaturen hos äldre på grund av risken för coronasmitta.

Tidigare forskning har mest fokuserat på samspelet mellan vårdtagare och robot, medan LiU-projektet riktar in sig på de anställda. Resultaten så här långt visar att robotarna kan påverka arbetsmiljön både positivt och negativt.

- Det finns både fördelar och nackdelar, och det är svårt att säga vad som överväger. Allt beror på hur robotarna används, säger Marcus Persson.

Flera studier visar att personalen inledningsvis ofta är positiv till den nya tekniken. Men vad som händer på längre sikt är mer oklart.

- Så tror jag det är med mycket ny teknik, det känns kul i början. Men än så länge saknar vi data för vad som händer på lång sikt, säger Marcus Persson.


Bild från Zoom under Helixdagen.
Magdalena Smeds. Fotograf: Mikael Sönne

Om konsten att göra lagom mycket

Ibland är det kanske bäst att inte göra någonting alls, eller i vart fall inte så mycket. Magdalena Smeds, doktorand vid Avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling, pratade under rubriken ”Agera eller avstå förbättring? Om konsten att inte över(re)agera”.

Tillsammans med Mattias Elg och Jason Martin vid samma avdelning driver hon ett forskningsprojekt om så kallad överstyrning – det vill säga att en organisation feltolkar avvikelser i verksamheten och gör för mycket för att avhjälpa dessa. Eller gör fel saker.

I projektet har forskarna identifierat fem olika typer av överstyrning:

Överkompensering (göra mer än vad som behövs); Urspårning (komma in på sidospår och skapa parallella processer); Oenighet (skapa flera lösningar, till exempel olika mallar för medarbetarsamtal i ett företag); Överkörning (den som har mest makt bestämmer); Eskalering (mycket väsen för ingenting, administrativa rutiner ändras, men inte verksamheten i sig).

Även understyrning, att organisationen gör för lite, förekommer sannolikt.

- Det är en intressant fråga, och vi har ställt den till våra intervjupersoner. Men konsekvenserna blir inte alls lika tydliga och det är därför svårt att veta hur vanligt det är, säger Magdalena Smeds.


Kontakt

Tidigare konferenser