Jag har också studerat olika typer av faktorer som möjliggör, men ibland också hindrar detta arbete. Teoretiskt utgår jag från teorier och modeller från olika fält, såsom arbetsplatslärande, ledarskap, HRM, HRD, och organisationsteori.

Min målsättning är att bidra med kunskaper som kan leda till hållbar utveckling i arbetslivet och jag tror att studier av kompetensförsörjning och arbetsplatslärande är avgörande för att nå denna kunskap. Vi behöver t.ex. veta mer om hur ökade krav på innovations- och förändringsförmåga påverkar processer som rekrytering, kompetensutveckling, och kompetensöverföring i organisationer. Sen är det också viktigt att studera lärande ur ett individperspektiv. Vi behöver exempelvis bättre förstå lärandets betydelse för utveckling av anställningsbarhet och möjligheter till karriärutveckling. Kunskap om individens livslånga bildningsresa är också viktig för att förstå samhällelig utveckling i ett större perspektiv. Genom att studera lärande på flera nivåer kan vi skapa ett vetenskapligt underlag för förändring och utveckling i arbetslivet.

Frågor och utmaningar som jag ser som viktiga för framtiden, både sett ur praktikers och forskares perspektiv, rör olika delar av kompetensförsörjningskedjan, dvs. flödet av kompetens in, i, och ut ur organisationer, kan hanteras. Exempelvis står många organisationer inför generationsväxlingar, men saknar verktyg för att inte förlora nyckelkompetens. Vidare ser vi i högre grad att olika typer av mätningar används i personal- och chefsarbetet, men att dessa mätningar ofta relaterar mer till anpassningsinriktat lärande, snarare än att skapa förutsättningar för utvecklingsinriktat lärande.

Ytterligare en aktuell utmaning för både forskare och praktiker är att ta ett helhetsgrepp på kompetensförsörjningskedjan som sådan. Vi vet idag mycket om många av dess delar, men vi saknar till stor del en förståelse för helheten. Jag tycker också att mycket av forskningen om lärande och kompetensfrågor är väldigt deskriptiv, och ibland även normativ. Här ser jag ett behov av mer kritiskt inriktade studier som på teoretisk och empirisk grund lyfter fram och ifrågasätter det vi idag tar för givet om arbetsplatslärande.

En viktig del i mitt arbete är samverkan med det omgivande samhället. Jag bedriver därför min forskning utifrån en så kallad interaktiv forskningsansats, vilken möjliggör växlingar mellan närhet och distans, mellan ett inifrån- och ett utifrånperspektiv samt mellan utvecklingsstöd och kritisk granskning. Jag är idag koordinator och forskare vid HELIX Competence Centre som är ett partnerskap för interaktiv arbetslivsforskning.