Kristina Palm, en av två huvudtalare på Helixdagen 2019. Foto: Mikael Sönne
Forskare och praktiker
- Det är en markant ökning, och jag är verkligen jättenöjd. Extra roligt är det att det är fler praktiker som kommit, antalet forskare är ungefär detsamma som tidigare, säger Andreas Wallo, biträdande föreståndare för Helix och den som kanske dragit det tyngsta lasset med programmet.
Besökarna bjöds på en kavalkad av aktuell arbetslivsforskning inom Helix, både pågående projekt och avslutade som kunde presentera sina resultat. Flera externa föreläsare från företag och andra lärosäten var också inbjudna.
Christian Silvasti, coach på Produktionslyftet.
Christian Silvasti, coach inom Produktionslyftet, var en av två key note-talare och talade om ”Lean, ledarskap och digitalisering – från förlust till vinst”. Han utgick från sin egen erfarenhet från företaget Emballator Lagan plast – ett företag han var med och vände från kris till succé.
- 2005 hade vi noll sökande till en tjänst, som låg ute i tre månader. 2015 hade vi 2200 spontanansökningar och människor kommer från Stockholm, Göteborg och Malmö för att jobba med oss, berättade han.
Fick fria händer
Uppdraget när han började som VD var kort och gott: ”gör vad du vill, men se till att börja tjäna pengar. Nu.” Tre huvuduppgifter som nytillträdd chef blev att göra kundbesök (vad ville kunderna egentluigen ha?), lära känna processerna i tillverkningen och koncentrera sig på flaskhalsarna.
Samtidigt var det avgörande att engagera och entusiasmera personal. Engagemang skapar energi vilket i sin tur ger resultat på längre sikt. I dag får Emballator Plast in 1300 förbättringsförslag om året, direkt från de anställda utan att ledningen lade sig. Så stort är ansvaret för det egna företaget.
Andreas Wallo och Jason Martin, båda Helix.
- Och var inte rädd för klagomål från kunderna. Det är faktiskt en gåva som ger er en chans att göra något bättre, säger han.
På frågan om hans bästa tips för förändringsarbete i företag, blir svaret det här:
- Människor gör inte som du säger, utan som du gör. Var ett gott exempel, gå före och visa vägen.
Individuell gränsdragning
Den andra key note-talaren, som också avslutade dagen, var Kristina Palm som delar sin tid mellan Karolinska institutet, KTH och Karlstads universitet. Hon är docent i arbetsvetenskap och talade om gränser och hållbarhet i det digitala arbetslivet.
Kristina Palm ingår i forskningsprojektet ”Vägar till hållbart digitalt arbetsliv” som finansieras av AFA försäkring. Med aktivitetsdagböcker, enskilda intervjuer, familjeintervjuer och workshops granskar forskarna hur olika individer sätter gränser mellan den privata sfären och arbetet. Eller kanske inte sätter några gränser alls.
Kristina Palm.
En viktig slutsats är att arbetet också kan innebära en sorts vila, till exempel från ett rörigt och stressigt privatliv. Det är inte heller så att vi bara tar med oss jobbet hem, många utför också privata ärenden på arbetstid.
Det behöver inte vara fel att låta arbete och privatliv flyta samman.
- Journalister vill ofta att jag ska säga att det är bäst att helt separera arbete och ledighet. Men det går inte, det är inte bara arbetet som stressar oss, konstaterar Kristina Palm.
- Däremot behöver vi se arbetslivet som den helhet det faktiskt är. Vi behöver också vara överens om vilka krav och förväntningar vi har på varandra, till exempel i en arbetsgrupp.
Fakta: Sju strategier
Kristina Palm och de andra forskarna har identifierat sju olika strategier för att hantera arbetet i förhållande till privatsfären.
- Totalseparation: Håller helt isär arbete och övrigt liv, både vad gäller tid och plats
- Platsseparation: Arbetar bara på jobbet, men kan göra det på olika tider
- Tidsseparation: Sätter tydliga tidsgränser för arbetstid och fritid, men kan arbeta på olika platser
- Arbetsintegrerare: Arbete utförs på ledig tid
- Privatlivsintegrerare: Privata aktiviteter utförs på arbetstid
- Totalintegrerare: Inga gränser mellan arbete och fritid, vare sig i tid eller plats
- Växlare: Personer som byter strategi, ibland flera gånger i veckan
Fakta: Produktionslyftet
- Produktionslyftet är ett omfattande nationellt program som initierades av Teknikföretagen och IF Metall 2006. I dag finansierar verksamheten också av Vinnova och Tillväxtverket.
- Syftet är att höja produktivitet, konkurrenskraft och utvecklingsförmåga i svensk industri och därigenom stärka förutsättningarna för lönsam produktion i Sverige.
- Produktionslyftet tillämpar en process som kopplar till Lean och tar utgångspunkt i de utmaningar och ambitioner som är viktigast i det enskilda företaget.
