Strävan efter kvalitet handlar om att skapa varor och tjänster som tillgodoser eller helst överträffar kundernas förväntningar. Kvalitetsutveckling handlar, i sin tur, om att systematiskt analysera och förbättra de processer som skall leda till nöjda kunder. Traditionellt sett har funktionen kvalitetsutveckling varit fokuserad på själva förbättringsarbetet, det vill säga att med hjälp av principer, praktiker och tekniker systematiskt arbeta med ständiga förbättringar i organisationer.
Ny teknik, digitalisering och nya sätt att arbeta samt kommunicera skapar emellertid alltmer medvetna och välinformerade kunder där ledtiderna på varu- och tjänsteutveckling blir allt snabbare. I strävan att förbättra kvaliteten samt att öka konkurrensförmågan blir det således allt viktigare för organisationer att förstå och lära sig mer om framtida kundbehov, där betydligt mer fokus måste läggas på innovation och utvecklingsinriktning. Att balansera kraven på resurseffektivitet tillsammans med kraven på förnyelse och utveckling ställer krav på organisatoriskt lärande, det vill säga att organisationer måste bemästra både anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande för att vara effektiva.
Att möjliggöra ständigt förbättringsarbete och utvecklingsinriktning och skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande blir därför nyckelförmågor för organisationer och skapar delvis helt nya utmaningar och möjligheter för kvalitetsutveckling som funktion och för de kvalitetsprofessionella som har som huvuduppgift att arbeta med kvalitetsutveckling.
Min forskning fokuserar därför på att undersöka hur kvalitetsutveckling bör organiseras och hur kvalitetsprofessionella kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande. En viktig del i min forskning handlar också om kompetenser där jag försöker identifiera och beskriva vilka kompetenser som krävs för effektiv kvalitetsutveckling.
