Sök på liu.se

Omplacerade hundar återhämtar sig och kan bygga mycket starka band till sina nya ägare är slutsatsen av LiU-forskarnas senaste publikation i Frontiers.

Minskad rädsla för människor kan vara drivkraften bakom de egenskaper som utvecklats sedan vilda djur blivit husdjur, visar forskning av etologer vid Linköpings universitet.

Hundars sociala förmåga att samspela med oss påverkas av gener som också tycks ha betydelse för människans beteende, enligt en ny studie av forskare vid LiU.

Åtta LiU-forskare får cirka tre miljoner vardera från Formas för forskning för en hållbar utveckling. Ett av forskningsprojekten ska ge svar på frågan om det är bäst och billigast att renovera eller att bygga nytt.

Hundars benägenhet att söka kontakt med ägaren är associerad med genetiska variationer i känsligheten för hormonet oxytocin. En ny studie från LiU kan bidra till insikt om hur hunden har förändrats under utvecklingen från varg till husdjur.

Hur påverkas djur inom livsmedelsproduktionen av stressande upplevelser tidigt i livet? Forskare vid LiU vill ta reda på om det går att läsa av spår av stress långt senare.

Hur gör djur? Vad tänker de? Och har de känslor? Det är frågeställningar som fascinerat människor i alla tider och är ett helt eget forskningsfält. Inom etologi är Linköpingsprofessorn Per Jensen en av de allra främsta.

Per Jensen vill förstå djurens behov och beteende och forskar för att förbättra villkoren för djur. Nu får han pris för sin banbrytande forskning av Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana.

Statistiskt sett har sådär 1 400 anställda på LiU husdjur. I distansläge med hemmajobb har de flesta av dom sannolikt en katt eller hund under – eller på – skrivbordet. Eller i knäet. Gör djuren oss mer kreativa på jobbet?

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.